Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 19–20
- G. Juhlin-Dannfelt: Något om fästningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Något om fästningar.
Fästningar hafva i alla tider utöfvat stort inflytande pä krigföringen, .
allt ifrån de dagar, då hvarje stad omslöt sig med murar för att undgå
plundring och sköfling af en hvar roflysten krigarhop, som kom i dess
närhet. Numera, sedan krigföringen blifvit humanare och folkrätten
skyddar enskild egendom, som icke behöfves för krigföringen, tjäna
fästningarne icke samma ändamål som förr, men de äro icke desto mindre af
synnerligen stor betydelse.
Genom den stora försvarsstyrka en fästning eger, kan den med en
jämförelsevis liten besättning åstadkomma en verkan jämförlig med den,
hvartill hade åtgått betydligt större styrka, opererande i öppna fältet. Men
fästningens verkningsförmåga ökas än mera därigenom, att dess inflytande
på krigsrörelserna ingalunda är uttömd, äfven om fienden går förbi
densamma, hvilket ofta till och med förbjudes af fästningen på grund af den
omgifvande traktens beskaffenhet. Ett dylikt förbigående kan dock i alla
fall ej ske utan att en ofta betydlig styrka lemnas framför fästningen för
att betvinga eller innesluta densamma, så att den hindras att oroa sin
fiendes förbindelser. Fästningen tvingar sålunda fienden att försvaga sin fälthär.
Fästningar kunna tjäna till flera olika ändamål, och ett af dem är
att hindra eller försvåra fiendens inträngande i landet. En landgräns af
icke allt för stor utsträckning skyddas sålunda medelst fästningar vid de
viktigaste tillträdena, där järnvägar af stor betydelse träffa tillsamman,
eller där dessa möjligen skära ett vattendrag, och kunna dessa fästningar
vara belägna invid eller på något afstånd från gränsen. Att helt och
hållet spärra sin gräns med en rad af fästningar på ringa afstånd från
hvarandra, såsom man gjort i Frankrike, kan endast en mycket rik stat
tillåta sig och är i alla fall att gå till öfverdrift. Vid en sjögräns gäller
det att försvara viktiga hamnar, särskildt dem, dar flottans etablissement
äro belägna, samt rika handelsstäder med stora industriella anläggningar,
som kunna gagna fienden, äfvensom att afhålla fienden från de för
honom lämpligaste landstigningspunkterna eller tillträdena till det inre af
landet. Klart är emellertid, att alla viktiga punkter ej kunna befästas,
utan att man nödgas inskränka sig till de allra viktigaste, fiendens
sannolikaste anfallspunkter.
Har fienden emellertid inträngt i landet, vare sig han blifvit
uppehållen af gränsfästningar eller icke, så erfordras fästningar såsom stöd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Nov 19 02:24:03 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1891/0585.html
