Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 19–20 - G. Juhlin-Dannfelt: Något om fästningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’SJ)2 NÅGOT OM FÄSTNINGAR.
artilleriet eller bortförande af skadad materiel — förbunden med den
främre genom tvärspår, hvarförutom, för »framforslingen af artilleriet från
fästningens inre, radiela spår äfven föras till sistnämnda linie. Så snart
fienden genom batterianläggningars påbörjande tillkännagifva
anfallsfronten, kan man sålunda medelst lokomotiv framforsla artilleriet, så att man
efter några få timmar kan gifva eld från ett jättelikt batteri.
Till tryggande af mellanliniernas stormfrihet skulle, förutom i forten
uppställda snabbeldskanoner i småtorn,, äfven dylika här och hvar
uppställas bakom fältvalls-kammen.
För att göra pjeserna så osårbara som möjligt har Mougin dessutom
konstruerat å järnvägsvagnar uppställde höjsänklavetter, så att kanonerna
vid skottlossningen automatiskt sänka sig under det framförliggande
bröstvärnet. Äfven har Mougin konstruerat dessa järnvägslavetter med
bepansring, hvarvid han förverkligat idéen af flyttbara pansrade lavetter.
Denna idé är dock ej ny, ty redan under Paris’ belägring utfördes en dylik
konstruktion, ehuru endast af provisorisk art, hvarförutom Grusonverkeh
nära Magdeburg redan tidigare upptagit och tillämpat denna idé.
I sammanhang med öfriga förslag framlade äfven Mougin förslag till
en typ för forten, som skulle vara egnad att motstå de nya, med brisant
sprängämne laddade projektilerna. Detta fort består af en enda stor
be-tonklippa, utgörande det skyddande höljet för ett antal pansarkupoler,
armerade med pjeser af olika kalibrar och lemnande fullt bombfritt skydd
åt de underjordiska för servis, maskinerier, förråd m. m. afsedda lokalerna.
Af dessa Mougins förslag har den berömde belgiske generalen
Brial-mont, en auktoritet å befästningskonstens område, i sina senaste arbeten
med värme förordat den förutnämnda mellan forten anlagda betäckta
vägen (ursprungligen är idén härtill framkastad af ryske generalen Todleben),
äfvensom användande af det å järnvägsvagnar uppställda rörliga artilleriet.
T Tyskland har redan 1885 utbildat sig en befästningsåsikt som
vunnit ej ringa tillslutning (utvecklad af artillerigeneralen von Sauer på
grund af dåvarande ingeniörmajoren Schumanns förslag till
pansarbefästningar). Man förkastar helt och hållet användandet af den hittills
brukliga fortkedjan, förebrående densamma, att forten hafva så stora
inbördes afstånd, att fästningen kan tagas genom en »coup de main», att
de föga kunna understödja hvarandra, att det fordras stora truppmassor
för att trygga mellanrummen, att forten erbjuda stort mål för fiendens
eld och sålunda äro en föga lämplig uppställningsplats för artilleriet, att
upprättandet af de nödiga talrika mellanbatterierna uttömmer
besättningens krafter m. m. Man föreslår att i stället för fortlinien bilda
försvars-linien af torn för snabbskjutande pjeser helst i tvänne linier med 1,000 ä
1,200 m. mellan tornen i hvarje linie och de i den bakre midt för
mellanrummen mellan främre liniens torn. Bakom och under skydd af dessa
torn-linier, som, genom den utomordentligt snabba och förödande eld de äro i
stånd att afgifva, skulle bilda så att säga en stormfri omslutning, — möjligen
förstärkt af passiva stormhinder af tillfällig art — skulle det grofva eller
Svensk Tidskrift 1891. 19, 20. 38
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
