625 (Svensk Tidskrift / Första årgången. 1891)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

"TEATER-REVY.

625

ett ofantligt lösskägg för att spela 90-årig, likaså har han ej gjort det minsta
försök till karakteristik, att få fram det egendomliga hos den känslige gamle
med den förkväfda ungdomskärleken och det skrockfulla intresset för
»planeterna». Inuti skägget satt det vanliga ansiktet så ungdomligt, blomstrande och
välformadt som möjligt, talet koketterade med röstens välljud eller snarare
klang-styrka, känslan var mycket sirapsartad sentimentalitet och rörelserna den
mest utslitna teater-schablon. Rollen är ganska viktig, och om man tänker
sig, huru den borde göras, får man först ett riktigt intryck af hela stycket.

Stycket har nu under influensatiden gifvits med en del rollförändringar.
Så har herr Hjertstedt försökt sig på Frédérics roll och spelat den med mycken
skicklighet och fart, men man tror mera på figuren i herr Södergrens äkta
ungdomliga framställning. Först då man fick se herr Ranft i Mitifios roll insåg
man till fullo, huru väl herr Hjertstedt spelat den, och huru mycket hela stycket
förlorar på att dylika roller gifvas illa. Herr Grafström har god
komikerfallenhet och är rent af beundransvärd, om man besinnar, att han egentligen
är opera-artist. Herr Holmquists must och natur, har han ej, men huru många
hafva det?

* *

K. dramatiska teatern har under den förflutna höstterminen gifvit stort
rum i sin repertoar åt svenska original. Vi höra ofta klagas öfver bristen på
inhemsk dramatisk literatur; det kan ju se ut, som om denna klagan vore
orättvis, då vårt lands första scen under tre månader införlifvat tre nya
original-program med sin repertoar, och dessutom, efter hvad som förljudes, flere
andra äro att vänta. Men i själfva verket stod ej mycken tröst att hemta ur
herrar Michaelsons och Lundqvists dramer; fruarna Lindhés och Wahlenbergs
»En ny roll» och »Två valspråk» har jag ej haft tillfälle att se.

Det är, som om desse teaterförfattare suttit och tänkt på, att den svenska
dramatiken är så fattig och sagt till sig själfva: skulle det ej vara möjligt att
skrifva på svenska för scenen? Och så ha de gjort försöket och lyckats ganska
bra på sitt sätt, utan att dock hafva kommit målet närmare. Ty hvad som i
dessa stycken är dramatiskt är ej svenskt, och hvad som är svenskt är ej
dramatiskt. Man talar på svenska i »Skandalen i natt», men man handlar på
franska eller tyska. På den svenska herregård, där det går till som hos grefve
Rudenfäldt, har man läst franska komedier, tills man blifvit liksom-litet
bortkollrad. Den sortens kurtis, svartsjuka, försoning och hofmästare, som vi här
få skåda, höra ej hemma hos oss, och det är kanske skäl att tillsvidare ej låta
dem förekomma annat än med appositionen »öfversättning». Men författarens

Svensk Tidskrift iSpi. 19, 20. 4°

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Tue Feb 20 23:16:58 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/svtidskr/1891/0633.html

		Svensk Tidskrift / Första årgången. 1891 / 625 (1870-1940) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|