Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Orvar Svenske: Unionsfrågan från svensk synpunkt. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNIONSFRÅGAN. 5
statsförfattningen, hvilket narrspel vore icke i och för sig en politisk
union, som tilläte att inom de diplomatiska förhållandena det ena landets
regering närmar sig den ena stormakten, den andra dess rival. Och en
absolut neutralitet äfven i fredstid och sålunda alls intet närmande åt
något håll, är i synnerhet för en liten nation en ren politisk omöjlighet.
- Men möjligheten af konflikter borde ej innebära verkligheten af så-
dana, säga måhända teoriens förfäktare. Jo, den ständiga möjligheten
skulle nog förr eller senare leda till verklig meningsskillnad. - Ja, svarar
n1an oss, i mindre betydande saker, men rörande krig och fred skulle
unionen anses såsom ett orubbligt försvarsförbund. Härvid må först gen-
mälas, att orimlighet är orimlighet, äfven onz den skulle framträda blott
i obetydligare frågor. Men vidare, hvad garanterar för att olikheten tnel-
lan den norska och den svenska politiken skulle inskränka sig till mindre
viktiga eller fredligt merkantila frågor? Och om endera landets diplo-
mati framkallat en politisk situation, som gjorde ett krig oundvikligt eller
gjorde den eller den alliansen nödvändig, hvilken reell betydelse skulle
då »försvarsförbundets» slutliga ingripande i själfva verket ha?
Man får från norskt håll höra påståsj att - i realiteten är den svensk-
norska unionen ej annat än ett försvarsförbund. Enligt vår åsikt måste
begreppen union och försvarsförbund tvärtom utesluta hvarandra. En
union, som icke åtminstone har gemensam utrikes politik, är ingen poli-
tisk union, - icke mera än ett falskt mynt ock är ett mynt.
Ärligheten i förbindelse med den klara uppfattningen synes mig
därför nödvändigt uppställa valet mellan antingen gemensam utrikesmini-
ster och diplomati, eller ock un10nens upplösning och dess ersättande ge-
nom ett försvarsförbund.
Särskiljandet af de olika tänkbara möjligheterna för ordnandet af den
utrikes politiken för unionsfolken och kritiken af dessa möjligheter synas
mig gifva såsom oundgängligt resultat., att under nu gifna förhållanden
–- då norrmännen hvarken vilja veta af någon utveckling af unionen ge-
nom ett unionsparlament eller några relativa modifikationer af de nuva-
rande formerna under gemensam utrikesminister - ej finnas några andra
möjligheter, än antingen status quo eller ock unionens upplösning.
Det är denna situation, som båda folken bör hafva klar för sig, -
en situation, innebärande det djupaste politiska allvar, och på hvars lö-
sande dessa folks politiska framtid, rent af deras vara eller icke-vara så-
som själfständiga stater, kan bero.
Det gäller då att med full klarhet inse, både hvad situationen inne-
bär och hvad den kan medföra. Och att sedan söka fatta det afgörande
beslutet utan all af nationella lidelser orsakad dårskap. Vi måste be-
tänka, att detta kanske är en af de viktigaste politiska kriser., inför hvilka
vårt folk ställts med plikt att afgöra sitt öde. Här gäller icke att blott .
och bart tillbakavisa möjligen obefogade anspråk, ej heller att blott ut-
öfva en liberal ridderlighets angenama eftergifvenhet. Utan frågan gäller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
