Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Frans von Schéele: Blad ur en anteckningsbok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BLAD UR EN ANTECKNINGSBOK. 45
den moderna fysiken lärt oss - rörelse kan omsättas 1 värme, denna åter i
kemisk kraft o. s. v.
Mitt svar härpå är mycket kort. - Man har vid denna invändning glömt
den af mig påpekade utgångspunkten, nämligen det, att det omede!bart fakti-
ska endast· är inre förnimmelser. Och motsägelsen kvarstår, när man vill för-
klara dessa genom hjärnrörelser. Äfven hjärnan är såsom kroppslig något i
rummet utsträckt och sålunda af annan art, än de faktiskt gifna förnimmel-
serna ; och ett orsakssarnmanhang är därvid alltså orimligt. Och väl att märka,
förnimmelsernas karakter af något andligt, något inre, får icke dogmatiskt
lernnas ut ur räkningen, ty detta är det faktiskt gijna. Och, herrar materia-
lister~ däri har ni rätt, att vi aldrig i våra spekulationer få lemna erfarenhetens
fasta mark: men glörnmen det icke själfva ! – -
I själfva verket har materialismen ej sin rot i den gifna erfarenheten,
utan 1 det gifna föreställningssättet, i hvardagsuppfattningen. Och det är från
dess rustkammare materialisterna egentligen hämta sina vapen för striden på
öfvertygelsernas mark. Idealismen är ett så konstladt, onaturligt åskådningssätt,
att endast kamrnarpedanter eller oklara fantaster kunna förfalla därtill, ···-· me-
nar man. J\tien pröfven fördomsfritt! Är månne idealismen mera stridande
mot )) den naturliga uppfattningen», än t. ex. den astronomiska sanningen, att
jorden rör s1g kring solen, eller öfverhufvud hela det strängt naturvetenskap-
liga sättet att uppfatta de yttre tingen?
Naturvetenskapen har själf i våra .dagar åtminstone högeligen närmat
sig den idealistiska världsåskådningen, i motsats mot det hvardagliga, naiva
föreställningssättet om en i rummet utsträckt, tung, död materia. För den
moderne fysikern och kemisten upplöser sig all verklighet i en värld af idel
olika vibrerande rörelser. Och af materien återstår för naturvetenskapen i
våra dagar eJ mera än de rörelsecentra, hvilka härvid utgöra relationsleder,
men hvilka åter, så långt man på naturvetenskapligt sätt kommer dem inpå
lifvet, sjä1fva upplösas i nya relationer, nya rörelser.
Att härifrån, från den verkligt naturvetenskapliga världsåskådningen, taga
steget fullt ut till idealismen, synes sålunda ej erbjuda stora svårigheter. Rö-
relsen blir då det enklaste sätt, hvarpå vi uppfatta en annan verklighet, än
oss själfva. Men ytterst är allt af andlig, med vårt förnimmande, ·kännande
och viljande likartad natur. H vad vi sålunda ej fatta omedelbart så, det är
en mer eller mindre bristfällig uppfattning (ett »fenomen» blott, såsom ideali-
sterna pläga säga).
För öfrigt bör särskildt uppmärksammas att frågan om materialism eller
idealism alls icke har den genomgripande betydelse för världsåskådningen i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
