Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Johannes Paulson: En romersk lyriker i svensk dräkt (Sånger af Catullus från Verona)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En romersk lyriker i svensk dräkt.
Sånger af Catullus från Verona. Öfversättningsförsök af EuAs jANzo . Förra
delen (sångerna I-LXII). Upsala Universitets Årsskrift I 889. Senare delen (sångerna
LXIII-CXVI). Upsala Universitets Årsskrift 1891.
Denna öfverflyttning till svenskt språk af den romerska litteraturens store
yriker är gjord med så stor konst på samma gång den grundar sig på ett så
innerligt förstående af originalet, att det synts mig vara en plikt att fästa den
litterärt intresserade allmänhetens uppmärksamhet på den samma.
Konsten att öfversätta är i allmänhet mindre lätt än dess idkare tro, och
gäller det att på modernt språk återgifva klassiska litteraturalster, måste den
afgjordt betraktas som mycket svår. Vid öfversättning från ett modernt språk
till ett annat underlättas uppgiften icke blott däraf, att det ideinnehåll, som
kommer till uttryck i det ena språkets litteratur, i det stora hela icke är främ-
mande för det andra språket, utan öfversättarens möda förminskas äfven där-
igenom, att de rent idiomatiska uttrycken i stor utsträckning täcka hvarandra.
Helt annorlunda är förhå1landet, då det gäller en öfversättning från de s. k.
döda språken. Det moderna språket ställes därvidlag på ett vida större kraft-
prof, då dess resurser tagas i anspråk för att naturligt återgifva ett tankeinne-
håll, till hvars omklädnad det icke är vant att tjäna. Det språk, från hvilket
öfverflyttningen sker, får icke låta sina konstruktioner eller talesätt omedelbart
öfvergå till det språk, hvilket skänker öfverflyttningen dess nya dräkt. Det är
öfversättarens svåra uppgift att företaga en omsmältning så, att det öfversatta
arbetet ter sig i sin nya dräkt både till innehåll och form som vore den dess ur-
sprungliga klädnad. Man talar ofta om en trogen öfversättning, som menade
man därmed endast dess trohet mot originalet. Men en sådan trohet finnes
endast hand i hand med troheten mot det språk, till hvilket öfversättningen
företages. Janzon har, om vi se på det hela, på ett utmärkt sätt löst sin upp-
gift. Det är jämförelsevis sällan man finner stycken af originalet icke hafva
undergått en tillräcklig omsmältningsprocess, så att dess nya dräkt icke passar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
