Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - A. Ahm: En tysk framställning af Sveriges litteraturhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54 EN TYSK FRAMSTÄLLNING AF SVERIGES LITTERATURHISTORTA.
netter etc. etc., allt utan tvifvel både intressant och i viss mån instruktivt, men
utan att verkets inre värde synes stå i samklang med den eleganta utstyrseln.
Åt Sveriges litteraturhistoria egnas summa 1 2 sidor (Andra delen s. 737
-748), hvilket förefaller något styfmoderligt, då t. ex. N ederländerna fått på
sin lott 23 sidor och Polen 20. Emellertid har författaren på dess.:1 få blad
lyckats samrnantränga en otroligt rik samling af felaktigheter och misstag, ofta
af den mest barocka natur.
Sedan förf. framhållit, hurusom vår folkviselitteratur i synnerhet är rik på
dikter, som skildra våra segrar och drabbningar i 13:e och 14:e århundradena,
och därpå låtit Laurentius Petri dö redan r 552 och således förmodligen följa
brodren Olaus i grafven, kommer han omsider fram till Stjernhjelmska tiden.
Som Stjernhjelms efterföljare nämnas »Samuel Columban», >> Peter Sagerloef>),
och, den mest betydande, »Hans Eurelius Dahlstjerna», enligt förf. född 1661.
Andra diktare efterbildade Lohenstein och Marini etc. Under nästa tidehvarf-
afdagatages Dalin ett år för tidigt, C,reutz får sin lifslängd afkortad med fem
år, omdöpes till »Ludwig Philipp » och uppges ha författat dikten »Atisa Ca-
milla». Hans vän och skaldebroder Gyllenborg, »Gustav Frederik», slipper
lindrigare undan, ity att förf. varit försiktig nog att beträffande honom ute-
lemna alla årtal och diktnarnn. Att under masken af den Karl Bellman, som
uppges vara född I7I4 och död I797, genast igenkänna vår store Karl J\!Iikael
L •
torde vara ganska vanskligt. Hans uppträdande under denna förkonstlingens
tid förklaras emellertid vara »gerade zu bewunderungswlirdig», och han har
återfunnit den sanna folkvisetonen. Kellgren har fått dela samma olycksöde i
afseende å födelse- och dödsår, hvilka uppges till 1719 (!) och 1794, »Leu-
pold» skall enligt K. ha dött 182 2, och som diktare i Bellmans anda märkes
Olof »Krael». Vidare påstås Franzen ha aflidit redan r 817, eller 30 år för tidigt,
och Palmblad vara född r 784. - Författarens kännedom om vårt språk synes
ej vara synnerligen stor, hvilket ofta nog framlyser. Så öfversätter han, fyn-
digt, men något fritt, Tegners »Nattvardsbarnen» med - »Die Nachbarskinder» ! 1
)
Trogen sin vana att till en förtidig död befordra våra bättre författare aflifvar
han därpå herr K. Almquist redan 1846 (2 o år för tidigt), Assar »Lindblad »
1840, Crusenstolpe r86r och »Sturzenbäcker» redan 1829, således vid 18 års
ålder. Däremot ’anser han Onkel Adam, försåvidt med »Karl Weltenvergh»
verkligen menas honom, ännu vara i lifvet; Viktor Rydberg säges vara född
r825 och Brann r81 2. Angående den sistnämndes skaldegåfva har förf. en
tämligen originell åsikt.- Han framställes nämligen som ett slags mellanlänk
’mellan Böttiger och Sehlstedt. ,
1
) Ett icke oäfvet motstycke finnes på den isländska afdelningen s. 716, där Heims-
kringla återges med "Wortkreis".
I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
