Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 2
- Edv. Alkman: De anonymes utställningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ANONY rns UTSTÄLLNINGAR.
smälter -, och när v1 hunnit till Clae’.s’ »Ebb», är sommaren åter inne. Den
varma luften suger åt sig all den fuktighet flodtiden lemnat kvar på strandens
långsträckta sandyta. Ett par hästar med kärra och körsven stå och halfsofva
under väntan på fiskarena, som borta vid hafskanten komma lastade med sitt
fångstbyte.
* *
*
Hittills hafva vi blott rört oss på de anonymes utställning i konstförenin-
gens salong. Emellertid förtjänar - på sitt sätt - äfven de »oberoendes» anonyma
utställning i gamla operafoyererna ett besök. Visserligen har man där föga utsikt att
träffa på något slags elit: utställningen är hufvudsakligen sammansatt af arbeten,
som refuserats af de »anonymes» jury. Landskapet är det förherskande och
har ett och annat nummer att uppvisa, som ej är så illa tillkommet. Fäster
man sig däremot vid det stora flertalet, så får man ett envist intryck af, att
det framför allt är dilettantism, teknisk ofärdighet och sliten jargon, som här
stämt möte. Min uppsats har redan blifvit alltför lång för att jag skulle våga
upptaga till skärskådande några enskiida nummer på denna utställning. Det är
också knappast behöfligt - intressant vore det i alla händelser icke. I för-
bigående omnämner jag en rätt lustig skärm af Rigolo, tydligen någon af våra
yngre pansare, som mera raskt än korrekt gifvit några parisiska karnevals-
scener med goda typer och fart i skildringen.
Jag fruktar nästan, att de drag jag samlat från de anonyrnes utställning,
gifva en något ljus föreställning om expositionen, betraktad som helhet. Dag-
rarna hafva intresserat mig, skuggorna har jag i allmänhet ej brytt mig om att
röra vid. Ville man lysa på dem, skulle de nog visa sig dölja både oklara
tankar, ideer, som haft för brådt att komma fram, och konventionella vanesyn-
der med anspråk på ungdomlighet. lVIen det finnes ingenting tråkigare än
att tala om det som är tråkigt.
För begripandet af ett konstverk är det framför allt två frågor, som med
nödvändighet fordra att bli besvarade: hvad har konstnären velat, och har han
åstadkommit hvad han velat? Af de två är i min tanke den första afgjordt
viktigast. Har konstnären med värme velat något stort, något starkt, något
som för hans lif har den djupaste innebörd, så ryckes man ofrivilligt med,
äfven om svaret på den andra frågan skulle utfalla något tveksamt. - Det
är på denna grund, som en hel del af de anonyme icke roa mig. Jag menar
dem - ingen nämnd och ingen glömd •-, som ej bry sig om att vara sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Nov 18 14:03:19 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1892/0078.html
