Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Edvard Lidfors: Theodor Wisén. Minnesord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Theodor Wisen.
Minn~scrd ’1"id Nordiska F~st~n i Lund d~n 25 E~brmtri 1892.
Bland de namn, som i afton invigas till en varaktig plats i »minne-
nas ljusa tempelgård», är det ett, sorr1 mera än de andra tilldrager sig
vår uppmärksamhet, emedan han som egde det stod oss så nära och
emedan han är tagen ifrån oss så alldeles nyss, att vi ännu icke hunnit rätt
lefva oss in i den tanken, att vi ej längre hafva honom personligen när-
varande midt ibland oss, utan att äfven han numera är blott ett minne,
ett kärt~ ett dyrbart minne. Detta namn behöfver jag knappt nämna:
I veten alla att det i lifstiden bars af Theodor lVisen.
Genom sin födsel tillhörde han icke dessa bygder, men han vardt
tidigt akademisk medborgare, och som sådan framlefde han här mera än
tyå tredjedelar af sitt lif. När \Visen vid nyss fyllda sjutton år först kom
hit, då hägrade väl för honom sotn för andra ynglingar gyllene framtids-
dröm rnar, men knappast torde någon af dem hafva öfverträffat den verk-
lighet som ?ardt hans. Ty skönt var det att, ostörd af yttre hinder, få
följa sin böjelse och odeladt hängifva sig åt vetenskaplig id; att sedan,
utbytande lärjungens plats mot lärarens, gå i spetsen för forskningen och
föra generation efter generation fram på dess bana; att, kallad af ämbets-
bröders förtroendej i en följd af år vara universitetets främste ma!1; att
få lägga grundvalen till ett arbete, hvilket för all framtid skall blifva en
outtömlig skattkammare för detta svenska språk, som var föremålet _
för
hans varmaste nitälskan; och skönt var det äfven att gå bort, visserligen,
mänskligt att döma" för tidigt för fosterlandet, för anhöriga och vänner,
men efter att hafva lefvat nog för sin ära.
. När Wisen gjorde sitt inträde vid detta lärosäte, fördes här de hu-
manistiska vetenskapernas talan af Ebbe Samuel Bring, Brunius, West-
man, Carl August Hagberg, Ek, Tornberg och Abraham Cronholm;
längre fram inträdde Svedelius, Nybl~us, Ljunggren, Linder och Sahlin.
Bland dessa torde Ek samt, vid slutet af studietiden, Linder och Sahlin,
hafva haft den största betydelsen för Wisens utveckling. Visst är, att
denne framför allt fullföljde studiet af de klassiska språken me.d hela den
kraft, som en varm kärlek till ämnet kan framkalla. På den tiden fann
man det nämligen icke märkvärdigt, att dessa språk kunde älskas för sin
Svensk Ti’dskrijt I892. 3. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
