Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Edvard Lidfors: Theodor Wisén. Minnesord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIIEODOR WISEN.
egen skull, och man hade då ännu ej hunnit därhän att betrakta dem
ungefär på samma sätt som ett bortklemadt barn betraktar en medicin,
hvilken det på förhand antager vara illasmakande och därför bekvämar
sig att taga endast af tvång och i de minsta möjliga doser. För Wisen
hade i alla händelser ett sådant betraktelsesätt varit en omöjlighet, ty
hos honom fanns från första stund en stark känsla af hvad plikten bjuder
och hvad man är skyldig icke blott andra, utan för sin heders skull
äfven sig själf. Så dref han sina klassiska studier med lif och lust, och
denna sin första kärlek blef han trogen till det sista. Och det var san-
nerligen ej någon lönlös möda han offrade på dem, ty det var de, som
skärpte hans blick för det språkliga uttryckets rykt och redighet och
bidrogo att gifva hans egen stil den formfulländning, som vi ännu be-
undra i de flesta af hans skrifter. Ja, det torde med fog kunna sägas,
att i synnerhet läsningen af de grekiska författarne i viss mån inverkat
äfven på hans karakter genom att åt denna förläna något af den har-
moni, det jämnmått, som är ett så utmärkande drag i deras skapelser
och som var det äfven hos honom.
De klassiska språken upptogo hono111 dock icke uteslutande. Äfven
i nordiska språk samt den ena af de filosofiska disciplinerna erhöll han
fakultetens högsta vitsord, och att han icke heller var främmande för de
exakta och naturvetenskaperna, framgår däraf, att också än1nena matema-
tik och kemi ingingo i hans examen. När han så efter vunnen promo-
tion, därvid han innehade första hedersrummet, stod färdig att gå ut i
lifvet, då var den grundval han lagt för sina studier sådan, att den pröf-
vades fullgod för en universitetslärare, och han kallades af dåvarande
professoren Linder till docent i grekiska.
Denna befattning innehade han i något mera än tre år, men det
vardt dock ej inom de klassiska språkens område, som han skulle utföra
sin egentliga lefnadsgärning. I januari I 864 afled Shakespeare’s tolkare,
den snillrike Carl August Hagberg, och det gällde att åt honom vinna
en efterträdare, den där kunde fortsätta det verk Hagberg begynnt så-
som den första professorn i nordiska språk vid detta universitet. Wisen
vardt denne efterträdare och därmed på samma gång grundläggaren af
ett verkligt vetenskapligt studium vid denna högskola af det nämnda
ämnet.
Må 1nan icke missförstå detta uttryck, som kan sägas Hagbergs
anseende fullkomligt oförkränkt. Han hade snillets divinatoriska slagruta,
han hade eld och hänförelse, men i nordiska språk var han näppeligen
mera än en, l~t vara ganska respektabel, dilettant, af den enkla anled-
ning att, så som förhållandena då gestaltade sig här i landet för denna
språkgrupp, han knappast kunde vara mera; därtill kom, att han först på
äldre dagar öfvergått till detta studium. Med Wisen var det annorlunda:
han kom till ämbetet så pass väl förberedd som det på den tiden var
möjligt, och dartill i sin kraftigaste ålder, vid nyss fyllda 30 år. Dessa
omständigheter, huru gynnsamma de än voro, skulle dock föga hafva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
