Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Upsaliensis: Om Stockholms högskola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78 OM STOCKHOLMS HÖGSKOLA.
vår svenska kultur har därför med glädje sett, huru i och med Stockholms
Högskola dessa framtidsförhoppningar steg för steg hafva närmats sin lösning.
Om de vidtagna åtgärderna i sådan riktning i allo varit de för det stora
syftet mest ändamålsenliga, därom hafva väl meningarna varit olika och äro
det delvis ännu. Sålunda kan det med skäl sättas i fråga, huruvida det var
klokt att börja högskolans verksamhet inom det naturvetenskapliga området,
hvars ämnen, säga hvad man vill, dock ej ha den omedelbara betydelse för
det mänskliga, personliga lifvet, som de humanistiska eller historiskt-filologiska
vetenskaperna, - hvartill ju ytterligare kommer, att de matematiskt-naturveten-
skapliga disciplinerna dels redan voro representerade i Stockholm förut af Veten-
skapsakademien och dess institutioner s~mt i viss mån äfven af Tekniska Hög-
skolan, dels kräfva vida större omkostnader för laboratorier o. d., än andra
studier. Mig synes därför, att redan från början det varit lämplig8.st, att hög-
skolan tagit sm utgångspunkt inom ett annat område, än det i verkligheten
valda. Men Jag förbiser heller icke att å andra sidan rätt beaktansvärda skäl
kunna anföras för den beslutna åtgärden. Den större popularitet, som de na-
turvetenskapliga disciplinerna åtnjuta i våra dagar, är en synpunkt, som natur-
ligen måste ega sin stora betydelse för ett företag, som väsentligen skulle lefva
på allmänhetens frivilliga uppoffringar. Likaså torde ock med visst skäl kunna
sägas, att det fanns utsikt att lättare kunna besätta de matematiska och natur-
vetenskapliga lärostolarna med fullt kompetenta innehafvare, än det kanske
skulle blifvit inom det humanistiska området. Olika meningar synas mig där-
för med skäl kunna göra sig i denna fråga gällande, och jag finner det därför
rätt naturligt, att personliga sympatier för det ena eller andra forskningsområdet
till sist kommit att bestämma utslagsrösten.
Äfven det sätt, hvarpå verksamheten ledts inom det bestämda området,
har ej undgått kritiska anmärkningar. - För några år sedan ordades mycket
om det sätt, hvarpå högskolans ekonomi blifvit skött. Man hade af intresset
för den vetenskapliga verksamhetens energiska bedrifvande lockats att gå utöf-
ver de utgifter, som en klok hushållning skulle medgifvit. Men det intresse,
som härvid varit det ledande, var ju endast all aktning värdt. Och då nu
dessa ekonomiska missförhållanden äro en öfvervunnen ståndpunkt, finnes intet
skäl att hålla de hit hörande obehagliga minnena vid lif. Den är nu borta
den »snö, som föll i fjol».
På vissa håll har man ock ogillat valet af de lärare, som vid högskolan
blifvit anställda, nämligen från den synpunkten, att platserna ej reserverats för
svenska vetenskapsmän, utan ofta besatts med krafter af främmande nationa~
litet. Personligen delar jag deras åsikt, som härvid framställt de nationella
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
