Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Upsaliensis: Om Stockholms högskola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM STOCKHOLMS HÖGSKOLA. 79
yrkandena. Men jag är ock’ villig att skänka mitt erkännande åt motpartens
åskådningssätt. De vetenskapliga krafter af främmande nationalitet, som gifvits
tillfälle att verka vid Stockholms Högskola, hafva varit af den eminenta be-
skaffenhet, 3:tt de impulser, som de gifvit det svenska vetenskapliga studiet
inom sina resp. områden, böra tacksamt erkännas såsom en verklig vinst för
vår nationella odling. Åtminstone i vissa enskilda fall torde dock lika goda
vetenskapliga kapaciteter funnits inom landet, och va1et utom dess gränser där-
för varit öfverflödigt. Men jag förstår, huru det ofvan omnämnda misstroendet i
hufvudstaden mot vetenskapen i landsorten kunnat bidraga till förbiseende häraf.
I det hela har högskolans verksamhet hittills burit synnerligen aktnings-
värda frukter i förhållande till de ekonomiska resurser, man haft att operera
med. Ett aktgifvande på de vetenskapliga arbeten, som publicerats af lärare
och lärjungar vid högskolan, liksom kännedom om de vackra examensresultat,
som dess undervisning medfört, måste l_
eda till ett sådant tacksamt erkännande.
Stora äro därför de förhoppningar, som man har skäl att knyta vid den
utveckling, som högskolan nu går till mötes, då den genom den storslagna
Söderbergska donationen sättes i stånd att väsentligt utvidga sin verksamhet
och sålunda närma sig fram emot målet, en fullständig »universitas scientiarum».
Med stor spänning motse den vetenskapliga bildningens vänner, i hvad riktning
denna utvidgning af högskoleverksarnheten närmast skall ske.
Det har förljudits, att vederbörande närmast skulle vara betänkta på att
upprätta en juridisk fakultet vid sidan af redan befintliga lärostolar inom de
matematiska och naturvetenskapliga vetenskaperna. Vore en sådan åtgärd
välbetänkt?
Jag förstår allt för väl de intressen, som knyta sig vid upprättandet af
juridiska lärostolar i hufvudstaden. Våra juristers led rekryteras årligen till en
ganska väsentlig del af ynglingar utgångna ur hufvudstadshem. Och i alla
dessa hem har man helt naturligt ett lifligt personligt intresse af att den bild-
ning, som deras söner behöfva för att komma in på ämbetsmannabanan, måtte
kunna erhållas i fädernestaden. Obehaget, kostnaderna och de moraliska farorna
vid sonens utsändande från hemmet äro kraftiga argument för sådant intresse.
Större betydelse än åt dessa mera personliga motiv bör naturligen till-
mätas åt de vinster, som man hoppas att vår juridiska bildning skulle skörda
af en juridisk fakultets upprättande i centrum af det svenska ämbetsmannalifvet.
Den mera omedelbara beröringen med den praktiska ämbetsverksamheten och
lagskipningen borde kunna leda till ingjutande af en mera praktisk anda i den
juridiska undervisningen och bereda til]fälle till att sida vid sida med de juri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
