Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Upsaliensis: Om Stockholms högskola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80 OM STOCKHOLMS HÖGSKOLA.
diska studierna kunna tidigt gifva de studerande äfven en viss förberedande
inblick i deras vetenskaps praktiska tillämpning. Å andra sidan böra ock den
praktiska juridikens män kunna gagneligt påverkas af i hufvudstaden verkande
representanter för det strängare vetenskapliga rättstudiet. Ja, det politiska
lifvet hos oss torde ock i sin mån kunna röna ett godt inflytande af den
närmare beröringen med målsmän för statsvetenskaperna och lagstudiet.
Dessa sistnämnda fördelar af en juridisk hufvudstadsfakultet böra på intet
sätt underskattas. Och jag förstår äfven den hänsyn, som man i högskolans
intresse kan vara villig att taga till de förstnämnda mera personliga sympati-
erna. Högskolan är fortfarande för sin utveckling hänvisad till frivilligt under-
stöd, och det ligger därför för henne en stor vikt uppå, att de grenar af dess
program, som först komma till utveckling, just äro de, som framför andra
kunna bidraga att göra högskolan populär 1 hufvudstaden och vid den knyta
kraftiga. personliga intressen.
Men ändå - ännu tyngre skäl synas mig tala för att vid högskolans
närmaste utveckling vända sig åt annat håll. De historiskt-filologiska veten-
skaperna hafva nämligen en så central betydelse för allt hvad högre mänsklig
bildning heter, att det enligt min mening är från dem, som hvarje universitets-
utveckling naturligt har att taga sin utgångspunkt. Och det är därför dess:i
vetenskaper, som man nu enligt mitt förmenande närmast borde tillgodose vid
Stockholms Högskola.
Denna uppskattning af de humanistiska vetenskaperna ligger icke i tids-
andan. Det är den naturvetenskapliga forskningen, som i våra dagar är »mo-
dern» och genom sina storslagna upptäckter under sista seklet väl meriterat
sig för en sådan ställning. Men det höfves den tänkande att icke blindt låta
sig föras i ledband af tidsandan, utan kritiskt pröfva äfven tidsmakternas suve-
ränitetsanspråk. Och åtminstone i vetenskapernas republik bör modets despo-
tism ej tillåtas att herska.
Pröfvar man därför fördomsfritt naturvetenskapens anspråk på hegemonien
inom det vetenskapliga odlingsarbetet, så torde man komma till ej alldeles så
»moderna» slutsatser. Vare det långt ifrån mig att underskatta naturforsknin-
gen; dess oeftergifliga anspråk att på sitt område få behålla och allt mera till-
kämpa sig suveräniteten erkänner jag utan alla restriktioner, och tacksamt vet
jag ock att uppskatta de ovärderliga bidrag till en universell världsåskådning,
som allt sedan Newtons dagar lemnats af de naturvetenskapliga upptäckterna.
Mayers lag om kraftens bestånd, den nutida fysikens och kemiens i samband
därmed stående gradvisa fortskridande fram emot uppfattningen af all yttre
verklighet s’"å.som varande ytterst af samma art och Darwins dristiga hypotes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
