Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Upsaliensis: Om Stockholms högskola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82 OM STOCKHOLMS HÖGSKOLA.
Vid sidan af dessa principiella skäl för att de humanistiska vetenskaperna
närmast borde tillgodoses inom det under bildning varande hufvudstad~universi-
tetet, kunde ock vissa särskilda argument anföras mot tanken på en juridisk
fakultets upprättande.
Man borde härvid ej förbise den större svårighet, som anskaffandet af
fullgoda vetenskapliga lärarekrafter just inom den fakulteten torde komma att
erbjuda. Bristen på yngre lärare är inom dessa vetenskaper redan stor vid
statsuniversiteten (Upsala har sålunda t. ex. icke en enda docent inom den
juridiska fakulteten). Och detta förhållande ligger i sakens natur. På juridi-
kens område stå för de verkliga förmågorna så mycket mera lockande utsikter
till buds inom det praktiska ämbetsmannalifvet, att få välja universitetsmannens
långsamma och mödosamma befordringsväg. Härtill kommer ju för öfrigt, att
hvarje tanke att på detta område ersätta den inhemska bristen på lärarekapa-
citeter med lån från grannlanden är orimlig, då utländingar naturligen ej skaffat
sig kompetens till lärareplats i svensk rätt. - Att däremot inom vårt eget
land finnas eminenta vetenskapsmän att tillgå för flera af de humanistiska ve-
tenskaperna, torde vara allmänt kändt och erkändt.
Äfvenså torde någon. granskning böra egnas åt frågan, huruvida det verk-
ligen är så önskvärdt, att ett större antal af våra blifvande ämbetsmän fått hela
sin bildning och utveckling inom hufvudstaden. Jag syftar på dessa talrika
ämbetsmannasöner i Stockholm, hvilka helt visst sku1le komma att begagna sig
af tillfället att utan att någonsin lemna hemmets portar förbereda sig till sitt
framtida kall i statens tjänst. Ja, flertalet af dem skulle nog sedan ock söka
sin anställning i de uti hafvudstaden förlagda centrala ämbetsverken och så-
lunda under hela sitt lif komma att vara hufvudstadsbor. Är det icke fara för
att härigenom deras vyer på lifvet komme att inskränkas? Skulle ej härigenom
1 viss mån så att säga en stockholmsk ämbetsmannakast kunna uppstå’?
Stockholms Högskola gifver redan nu en betydelsefull insats i vår sven-
ska odling. Än större vikt skulle denna insats få, om de humanistiska veten-
skaperna inom den samma vunne med de matematiska och naturvetenskap-
liga jämngoda representanter. Den väckande täflan, som på dessa vetenska-
pers område då i vårt land skulle uppstå mellan Stockholms och Göteborgs,
Upsala och Lunds högskolor, skulle helt visst komma att utöfva den allra stör-
sta inverkan på hela vårt nationella lif. Och vore väl hoppet för djärft, att
just i hufvudstadens luft inom dessa vetenskaper en viss dådkraftig, frihetsbåren
forskningsanda skulle fostras, som gjöte nytt lif i det svenska bildningssträfvan-
det upp mot mänsklighetens ideala mål och ned mot dess djupaste sannings-
brunnar? Upsctliensis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
