Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - L. H. Åberg: Några tankar i fråga om arfsrätt för utom äktenskapet födda barn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några tankar i frågan om arfsrätt
för utom cikt~nskctp~t Eöddct bctrn.
Någon motion om att tillerkänna naturliga barn arfsrätt äfven efter fader
och fädernefränder föreligger vid denna riksdag visserligen icke, men den tid
är ej aflägsen, då detta var förhållandet, och ehuru förslaget då föll, torde
det ej dröja länge, innan det åter lefver upp. Kanske saknar det då eJ in-
tresse att några ögonblick betrakta frågan ur allmännare synpunkter.
Dessa leda naturligtvis ytterst tillbaka till frågan om arfsrättens grund i
det hela. Man har funnit denna dels i familjens från själfva naturen utgångna,
sedan af sedlighet och rätt sanktionerade organiska enhet, dels i arflåtarens
presumerade vilja, följaktligen: ett tyst testamente. Denna skillnad förefaller
och är äfven verkligen djupt principiell. Men detta innebär ej, att motsatsen
är så djup, att den ej på något sätt skulle kunna förmedlas, förutsatt nämli-
gen att .familjen, eller snarare släkten, ännu verkligen är en lefvande enhet.
Denna kan då med skäl anses grunda denna presumtion af den dödes vilja
(hans tysta testamente), som gäller, när int~t annat af honom bevisligen till-
kännagifvits. Sådan betydelse kan dock tillerkännas släktbandet, att t. o. m.
rättskraften af ett så<:lant tillkännagifvande kunde förnekas eller inskränkas
(t. ex. i våra dagar och bland vårt folk genom obligatorisk laglott).
Äfven andra, mer utilitariska skäl för arfsrätten hafva anförts, t. ex. den
större trygghet, den skänker egendomsförhållandena i allmänhet, samt den upp-
muntran till förvärf och sparsamhet, som ligger däri, att jag vet, att mina
närmaste efter min död blifva egare till hvad jag förvärfvat.
Vi hafva här ej anledning att närmare ingå på en pröfning af dessa ar-
gumenter. Vi erkänna gärna deras relativa giltighet. För oss blir frågan,
hvilken betydelse de ega i fråga om barn, födda utom äktenskapet. Blott
några förberedande anmärkningar. Familjens organiska enhet, och låt vara
den därpå grundade presumtionen af död mans vilja, må gälla hvad den kan,
men med den utsträckning, arfsrätten ännu åtminstone har, borde man sna-
rare tala om släktens organiska enhet som hennes grund. Att en sådan i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
