Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - L. H. Åberg: Några tankar i fråga om arfsrätt för utom äktenskapet födda barn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86 NÅGRA TANKAR I FRÅGAN OM ARFSRÄTT.
Resonerar man sålunda in abstracto, synes oäkta barns arfsrätt äfven
efter fader och fädernefränder tämligen obestridlig, så vida arfsrätt öfver hufvud
skall tillerkännas blodsfränder. Men en omständighet tillkommer, af allra största
vikt - beviset för faderskapet. Beträffande barn af laggift hustru har man, och
det med allt skäl, stannat vid grundsatsen: »Pater est, quem nuptice demon-
strant», tills motsatsen bevisats. I fråga om oäkta barn sviker denna grund-
sats fullständigt. Här finnas inga »nuptice», som »demonstrant~, och de gröfsta
bedrägerier skulle lätt begås i syfte att bestjäla en mans lagliga arfvingar deras
egendom, 1 synnerhet när hans tunga af döden förseglats. - Och huru i all
rimlighets namn skall man under dylika förhållanden någonsin kunna verkligen
bevisa faderskapet?
Detta är onekligen en ganska viktig anmärkning, tvifvelsutan den vikti-
gaste. De gröfsta bedrägerier kunde begås, genom hvilka millioner skulle
öfvergå i orätta händer; detta är onekligt. Men först anmärka vi, att fa-
derskapet äfven inom äktenskapet enligt den angifnå grundsatsen ej är bevi-
sadt, blott presumeradt. Att emellertid olägenheten växer med hänsyn till
barn, födda utom detta, är naturligtvis gifvet, och nödig varsamhet är här af
nöden. Först och främst anmärka vi dock, att, så vidt vi förstå, inga be-
tänkl1gheter kunna med fog uppställas mot faders rätt att genom erkännande
i lagbestämd form legdimera oäkta barn. Någon annan sådan form känner våt
lag ej än (fullkomnadt och ofullkomnadt) äktenskap med barnens moder
(legitimatio per antecedens matrimonium). Om följaktligen detta är omöjligt,
t. ex. i följd af modrens död eller enderas giftermål med någon annan, är le-
gitimation absolut omöjlig. Den romerska rätten kände flera former för denna,
ehuru äfven den var något sträng i sina fordringar 1
). Vi finna inga betänk-
ligheter vid, att man läte alla dylika svårigheter falla och helt enkelt gåfve
hvar man rätt att genom erkännande inför viss myndighet legitimera, följakt-
Jjgen gifva arfsrätt och rätt till laglott åt sitt oäkta barn
2
).
Svårare blir onekligen saken, om den verklige eller påstådde fadren ne-
kar till faderskapet. Fordringarna på bevisning måste i detta fall ställas ganska
högt, i hvarje fall högre än den, äfven ur egen synpunkt alltför otillfredsstäl-
lande praxis, som nu utbildat sig i fråga om anspråk på understöd till oäkta
barns uppfostran. Det är ej nog med att det ådagalägges, att den eller den
1) Liberi naturales, barn med concubina (ej spurii eller andra oäkta barn), hade redan
denna sin egenskap en, om än begränsad, arfsrätt.
2) En sådan betänklighet skulle möJligen kunna uppställas, nämligen beträffande fa-
miljefideikommisser, efter vi ännu måste laborera med denna föråldrade institution. Men den
afklippes lätt därigenom, att legitimerade barn förklarades från fideikommissrätt uteslutna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
