- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Andra årgången. 1892 /
87

(1870-1940) [MARC] [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - L. H. Åberg: Några tankar i fråga om arfsrätt för utom äktenskapet födda barn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NÅGRA TANKAR I FRÅGAN OM ARFSRÄTT.
kan vara barnets fader, det bör äfven ådagaläggas, eller åtminstone göras ytterst
sannolikt, att ingen annan än han är det. Svårigheterna växa i ännu högre
grad, ifall mannen, den påstådde fadren, är död, och man skulle t. o. m.
kunna sätta i fråga, om ej all talan i detta fall borde förfalla. Sådana för-
hållanden kunna dock finnas, t. ex. hans eget fullt lagligen styrkta och uttryck-
1z:ta erkännande 1 lifstiden 1
), att saken äfven då, undantagsvis, kunde upptagas.
Att närmare bestämma, huru dessa förhållanden borde ordnas, tillhör den
juridiska doktrinen och lagstiftningen, om hvars närmare bestämmelser vi ej
äro kompetente att döma, och hvi]ka väl ej heller kunna intressera en större
allmänhet. Men ett är bevisningen, ett annat själfva faktum, och föreligger
verkligen detta) anse v1 inga befogade invändningar kunna göras emot oäkta
barns arfsrätt äfven efter fader och fädernefränder.
* *

*


Någon fullständig utredning af frågan har naturligtvis med nu anförda
hvarken lernnats eller afsetts. Blott mycket allmänna betraktelser, och därtill
ofullständiga, är hvad vi sökt lernna, som vi ock i vår framställning antydt.
Men äfven sådana torde eJ sakna sin betydelse, åtminstone som ett uppslag
till vidare diskussion, hvilken möjligen kan bidraga till en allsidigare belysning
af den viktiga frågan.
1
) Detta skulle då blifva en "legitimatio inter amicos", obekant för äfven den romerska
rätten. Men åtminstone tills vidare borde väl till förekommande af missbruk t. ex. i följd af
ett i hastighet fälldt, löst yttrande mer bestämda former fordras, t. ex. liknande de vid testa-
mente föreskrifna. Man observere skillnaden mellan legitimation och testamente, enär den
förra skulle berättiga äfven till laglott.
L. H. Ä.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Nov 18 14:03:19 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1892/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free