Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - E. G.: Teater-revy
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teater-revy.
K. operan: Göthes "Egmont" och Holbergs "Jeppe på berget". K. dramatiska
teatern: "Af fri vilja", skådespel i 3 akter af Herman Faber. "Ett åskslag", skådespel i
4 akter af Frans Hedberg. Molieres "Den inbillningssjuke". "Cendrillon", dramatisk skizz i
I akt af Anna Wahlenberg. "För evigt", komedi i I akt af Charles de Courcy.
K. operans dramatiska afdelning har gifvit Göthes »Egmont» med Bet-
hovens musik. »Egmont» är ett drama, som i och för sig är mera lämpligt
att återupptagas, på repertoaren än många andra: den enkla handlingen, de
djupt mänskliga figurerna och de lifliga, sanna folkscenerna värna det för faran
att synas gammalmodigt, och dess djupa poetiska innebörd måste hafva sin
publik under alla tider. Kommer så härtill Beethovens musik! Här har det
ena snillet fullt fattat det andras intentioner, här vilja de hjälpas åt, att vi
andra dödlige jämväl må förstå dem och se det verkliga lifvet, den verkliga
människonaturen i poesiens förklarade och förklarande ljus.
Men det är svårt att gifva »Egmont». De stora rollerna äro ej så många,
men alla äro mycket viktiga, i alla har Göthe, det individuellas skald, utmäjslat
starkt begränsade individer, och nu vill åskådaren gärna se skådespelaren fylla
ut de rollerna med personlig uppfattning och tolkning, utan teaterschablon.
Och häri ligger skådespelarekonstens kärna. Det är detta, som skiljer den
sanna talangen från medelmåttan: den senare må skaffa sig huru mycket rutin
som helst, det intuitivt riktiga greppet på rollen, den enkla personliga to]knin-
gen stå honom ej till buds. Är denna distinktion riktig, så är därmed en
hård dom fälld öfver det sätt, hvarpå »Egmont» nu gifvits å k. operan. Ty
hos ingen annan än C]ärchens representant spårades något af geniets intuition~
af personlig framställning. Och hårda domar hafva fällts öfver denna repris,
man har talat därom som en skam för vårt lands förnämsta scen, man har
dragit fram sina minnen af Edvard Swartz och Elise Hwasser o·
. s. v. Men
låt oss besinna, att om ock »en bildad tysk» skul]e häpna öfver det sätt, hvarpå
en af hans litteraturs skatter framföres på ett lands första scen, i fall han finge se
denna uppsättning af »Egm ont», hans förvåning förvisso ej skulle blifva mindre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>