Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Bernhard Risberg: Några ord om språkriktighet i poesien, med anknytning till O. Levertins dikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några ord om språkriktighet i poesien
med anknBtning till 0. L.evertins dikter.
Om v1 jämföra våra dagars vittra kritik med den granskning, som för
endast några få tiotal år sedan var gängse, faller oss lätt skillnaden i ögonen.
Förr ansåg granskaren som sin hufvuduppgift att bestämma de särskilda
dikternas absoluta poetiska värde eller ovärde samt att i enskildheter skär-
skåda diktionens förtjänster och brister, hvarvid brott mot språkets lagar ech
mot stilens skönhet ej undgingo en sträng näpst.
Numera har kritiken lärt sig att gå djupare och mer objektivt till väga.
Hon vet, att det framför allt gäller att uppspana skaldens egenart och med
utgång från denna klargöra riktningen af hans fantasi- och känslolif, fram-
visa hans uppfattning af sig och världen, hans ideer och syften äfvensom det
sätt, hvarpå a11t detta fått uttryck i diktens form. Kritikens mål blir då att
för läsaren underlätta en rätt uppfattning och en full njutning af diktverket.
~;fen härvid är formen af ingripande betydelse. Diktens poetiska ide·
elier stämning är till just igenom formen, ej blott den inre form, som består i
själfva de hvarandra aflösande föreställningarnas eller fantasibildernas gestalt-
ning *), utan äfven den bestämda språkdräkt, hvari föreställningarna klädts..
Och ej blott den grammatiskt-stilistiska forrngifningen, äfven rytm, rim, ljud-
sammanställningar i alla deras olika skiftningar medverka till det af skalden
åsyftade eller omedvetet frambragta intrycket.
Emellertid kan eJ nekas, att denna poesiens tekniska sida, diktionen,
för hvars betydelse känslan under vår litteraturs storhetstid i seklets förra
hälft var så stark, alltför litet uppmärksammas af vår tids kritik och publik.
Det förefaller, som om man i en tid, då realismens vågsvall nyss genomdränkt
vår litteratur, antingen förlorat det fina sinnet för skön form i dikten eller i
alla händelser ansåge denna för någonting jämförelsevis underordnadt.
"’) Denna får man fram till exempel genom att tänka sig dikten ordagrannt öfrerflyttad
till ett annat språk i uteslutande afsikt att återgifva föreställningskornplexen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
