Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Eva Fryxell: Minnen från Värmland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MINNEN FRÅN VÄRMLAND.
egenskaper; som ingen mästare kan meddela. Må hon eJ för ofta välja till
ämne »de mörka nätterna, fulla af syner och äfventyr, - de hårda ödenat
förvildade hjärtans sorguppfyllda lidelser» 1
). I mörkret frodas mögel och svampt
i solljuset växtlifvets ädlaste alster, så i anden som i naturen. Den, som kan
uppfatta och lefvande skildra majorskans sorg öfver Margareta Celsings död,
Ebba Dohnas älskliga barnasjäl, Gösta Berlings hänförelse vid sin afskedspre-
. dikan och vid tröstetalet med Broby-prästen; den, som har skrifvit samtalet
mellan Anna Stjernhök och unga grefvinnan på Borg, ·samt kapten Lennarts
besök hos den döende bonden, den måste ega gåfvan att främst skildra ren-
het, sk~nhet och godhet. Ämnet i, Gösta Berlings Saga: de tolf originalen och
vildhjärnorna på Ekeby, har till stor del föranledt så väl berättelsens många
halfgalna äfventyrligheter som de manliga figurernas excentriska och vilda
uppträdande, hvilket så det ena som det andra hos många läsare verkat mot-
vilja och afsmak för boken i dess helhet. Detta ämne har också förorsakat
brister i sagans komposition. Svårt är att bibehålla enheten i en berättelse
med ·tolf hjältar, som alla pocka på läsarens uppmärksamhet. Hade en kom-
plementstitel, t. ex. »Sägner från Värmland», bifogats hufvudtiteln, skulle kri-
tiken saknat ett af sina skäl till anmärkning.
Gösta Berlings Saga tröttar läsaren äfven genom förtjänster. Boken måste
läsas med spänd uppmärksamhet. I viss mening söker den sin like i koncen-
tration9 Replikerna äro ofta korta och innebära mer, än man först märker;
de erinra i detta fall om Henrik Ibsens kondenserade dialoger. Inga omsäg-
ningar förekomma - med undantag af interjektionerna. Har man glömt en notis,
som framkommit helt en passant, skall man längre fram finna sig vilsen, då den
flyktigt nämnda tilldragelsens följder framträda. Några kritikens anmärkningar
tyckas föranledda däraf, att recensenten ej nog omsorgsfullt studerat sagan.
Allmänheten gör sig ofta saker till ett sådant förhastande. Berättelsen utspelas
under den korta tidrymden af ett år och bildar, oaktadt episoderna, ett nära
sammanhängande helt. Boken kan knappast rättvist bedömas förr än efter
andra eller tredje genomläsningen.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
