Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5–6 - Nathan Söderblom: Kristendomen och den moderna tidsandan. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRISTENDOMEN OCH DEN MODERNA TIDSANDAN.
»Att vi nu för tiden alls tala om kristlig fullkomlighet är Ritschl~
förtjänst.» Detta ampla vitsord är gifvet af en bland Göttingerteologens
mest afgjorde ortodoxe motståndare. Den lilla skrift af Ritschl, som
doktor Fehr skänkt oss i svensk dräkt 1), ger klaven till ett sådant on1-
döme. ·, I teckningen af det kristliga lifvets uppgifter ·och form i världen
eger Ritschls teologi några af sina förträffligaste ·· drag. Vill man göra
allvar af det summariska bedön1ande, som Ritschl erhållit af en bland
den liberala teologiens främste, prof. Pfleiderer i Berlin., »was gut ist (bei
Ritschl), ist nicht neu; was neu ist., ist mcht gut», så kan påpekas, att an-
slutningen till Luther och kyrkans bekännelseskrifter här är trogen. Sin
utgångspunkt tager Ritschl i de ord, hvarmed den kristliga fullkomlig-
heten tecknas i augsburgiska bekännelsens 27:e artikel. Särskildt har han
gentemot de herskande, oklara föreställningarne hos protestantiska kristna
i vår tid gjort med kraft gällande den äkta evangeliska tanken om kallets
betydelse. Trogen uppfyllelse af de plikter, som tillhöra hvars och ens
jordiska kall, icke ett välment sysslande med mångahanda är formen för
en kristens sedliga lif. Häri vinner den andliga personligheten sin be-
stämmelse att vara ett helt i sin art. Och i kallet kan lifsarbetet pro-
ducera sitt särskilda bidrag till frambringandet af Guds t’ike.
Det är sannt att denna och andra förträffliga tankar, som Ritschl
gjort gällande med klarhet och kraft, icke äro nya utan redan stå att
finna· i teologiens gamla årsböcker. Men intet nytt under solen. Och
det är ingen ringa förtjänst att bidraga därtill., att teologien icke esote-
riskt släpper kontakten n1ed samtidens lif och tankar. För att hårvid!ag
inse Ritschls betydelse., må man endast göra sig den frågan, huruvida
dessa sanningar äfven stå skrifna på den teologiska och religiösa sam-
tidens hjärta.
Den kristliga fullkomligheten beskrifves af Ritschl, såsom vi redan
anfört., i de båda momenten: den religiösa tron och det sedliga handlandet.
Det religiösa herraväldet öfver världen är religionens mål. I kri-
stendomen är detta mål ernådt genom försoningen med Gud genom Kri-
stus. Innehållet i försoningen hafva vi redan efter Ritschl anfört. Vet
är tron på Guds försyn, tilliten till Hans kärleksfulla ·hägn under Hfvets
alla skiften. I detta gudsförtroende ligger uppskattningen af vår egen
bestämmelse såsom visande ut öfver den i orsak och verkan hopkedjade
världens hela sammanhang. \Tårt lif får ett själfständigt värde. »Om
jag · blott har dig, så frågar jag efter himme1 och jord intet.» I .beroen-
det af Gud vinna vi så herraväldet öfver världens nöd.
Den stämning, som framkallas af detta beroende’) är ödmjukheten.
»Men ödmjukhetens väfnad är så fin, att den hotar att brista sönder., om
man ville· föresätta sig att öfya denna dygd eller genom· reflekterande
konstatera dess förhandenvaro. Ödmjukheten., säger Kristian Scriver, är
’
1
) Den kristliga fiellkomlightten af Albrecht ’Ritschl. Från tyskan af Fredrik Fehr..
Utgör 2 i "I religiö~a och kyrkliga frågor etc.", utgifvet tillsammans med 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
