Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5–6 - Nathan Söderblom: Kristendomen och den moderna tidsandan. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRISTENDOMEN OCH DEN MODERNA TIDSANDAN.
den etiska egendomligheten att på frihetens väg förverkliga Guds rike.
Huru förmedlar Ritschl de båda, det religiö~a och det etiska, det
absoluta beroendets värld och frihetens värld? Det är teologiens gamla
crux. Striden mellan Augustinus och Pelagius gaf det klassiska uttryc-
ket åt den svårighet, som här existerar. Luther löste den med det reli-
giösa geniets intuition. Men hos lutherdomens teologer framträder allt-
för ofta rättfärdiggörelsen å ena sidan och omvändelsen-helgelsen å den
andra utan strängt inre sammanhang. Regeneratio är dogmatikens mest
försummade locus. Huru mången luthersk präst rör sig ej på .ett forum,
när han predikar evangeliet om Guds nåd i Kristus - om rättfärdig-
görelsen genom tron, och på ett a_nnat forum utan samband därmed, när
det gäller församlingens sedliga uppgifter? För det nya lifvet blir; rätt-
färdiggörelsen utan användning.
Häraf det vanliga spörs.målet, huruvida predikan bör vara dogn1a-
tisk eller etisk 1
). Redan själfva, frågan är komp~_
o1netteranqe. . Den för-
utsätter ett skiljande mellan religion och sedlighet utan förmåga af verk-
lig förmedling. Den n1åste ställas annorledes. Icke dogmatisk eller etisk,
religion elle_r sedlighet, utan en skildring af det religiösa lifvets fa_
ktum,
i hvilken dess sedliga bestämdhet framlyser med jnre nödvändighet. Ej
religion, plus sedlighet. Utan ·religion, som in_
nebär sedlighet.
Hur har Ritschl löst den teologiens uppgift~ vi här skizzerat? Kri-
stendomen liknar, säger han, icke en cirkel med en medelpunkt, utan en
ellips med två brännpunkter. Religion och sedlighet förutsätta hvar-
andra. Det kristliga lifvet är fullständigt först i de båda funktionerna:
försoningsvissheten och sträfvan efter ·Guds rike. Den .förra eller den
religiösa , vissheten om barnaskap hos Gud är oberättigad vid förher-
skande själfviskhet i handlandet. Och det af goda afsikter ledda hand-
landet är förfeladt., ifallt den religiösa föreställningen grundar sig på öfver-
tygelse · om egen förträfflighet, icke helt på Guds uppenbarade kårlek.
Ritschl gifver oss här tvänne parallela linier, icke en gemensam ut-
gångspunkt. Ansatser saknas icke hos Ritschl till bringandet af religion
och sedlighet under en enhetlig betraktelse. Huru nära. ligger icke. tan-
ken .på religionen såsom världsherraväldets anticipation., det sedliga lif-
vet såsom dess utgestaltning och konkreta förverkligande!
Men i själfva verket möter oss här, såsom på andra punkter i Ritschls
åskådning silhouetten af tvänne bergtoppar. Vi hafva funnit natur och
ande, människa och Gud utan förmedling i Ritschls teologi~ här ,är dua-
lismen påtaglig mellan beroende och frihet: religion och sedlighet.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
