Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5–6 - Adolf Noreen: Fornnordisk religion, mytologi och teologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FORNNORDISK RELIGION, MYTOLOGI OCH TEOLOGI.
,deras, som 1 lifvet älskat hafvets och krigets »stormar», således vikingar och
.andra kämpar. De fallne (z;ah) komma från va I platsen till Va1hall (»de dö-
<las palats» i jordens innandömen eller i bergets salar), ursprungligen blott ett
vackrare namn på Hel » grafven». Men denna personifieras nu också, natur-
ligtvis till en kvinna (eftersom ordet hel är femininum), mörk och kall såsom
_
grafven. Från att vara grafven själf blir Hel alltså grafvens herskarinna, all-
•
deles på samma sätt som t. ex. Hei1tzdalr »världsbågen» från att vara regn-
bågen själf öfvergår till att vara den bågiga brons väktare, ljus att åse och
vidt ut skådande, där han bor i HimenbjQrg »himlabergen», d. v. s. molnen.
::VIen hos Hel stanna numera för alltid blott de, som redan här i lifvet plägade
-
slå sig till ro. De män, som »härjade värst» (Einherjar), och de kvinnliga
.amasonerna, i lifvet kallade sköldmör, efter döden va1kyrjor, begifva sig ibland
ut ur berget för att jaga med stormen. Den gamle stormguden får sålunda
•
en ny uppgift, den att vara äfven en de ryktbara dödas gud, Val/aoer, och
att hänga någon »i vinden» är att offra honom åt Oden, hvadan hängnin-
gen blir den tidens arkebusering med militärisk honnör. Han blir än vidare
•
en krigets och segerns gud, Sigfaoer, som bor i »segerns gårdar», ~Szgtzin,
•
ett namn som 1 senare tid förledde Snorre Sturlasson att söka och tro sig
finna denna .
ort 1 den svenska staden Sigtuna; en upptäckt som ledde till ännu
-
en, af samma värde för svenska historien. För en upplyst tid, som visste, att
»gudarna» voro människor, de där vunnit gudomlig dyrkan (som de romerska
c esarerna), och att ryktbara städer buro sina grundläggares namn - så Rom
.af Romulus, Upsala (bättre Ubsala!) af Ubbe o. s. v. - var det själfklart,
att kung Odens rätta namn var .Sigge (Fridulfsson).
3. Af solgudens många namn b]ef Freyr »Herran» snart det populära-
~te. Han är den härligaste af alla gudar, en ung man i gyllene hjälm - en
poetisk föreställning, hvartill väl solskifvan gifvit anledningen. Denna hjälms
namn Gullenburste )>gyllenborst» eller Hildesv{ne (jfr Upsalakonungen Adils’
hjälm Hildesvin) »stridssvin >> förklaras af de gamle germaners sätt att pryda
sma hjälmar; men med tiden och förmodligen i följd af förändradt utseende
hos hjälmarna uppfattades namnet såsom betecknande ett verkligt svin, och
för att skaffa detta någon användning i Freysmyten läto senare mytologer
guden åka efter en galt! Så mycket mera skäl att åt honom offra julgrisen
eller, som det den tiden hette sonargQltr »offergalt» (icke »försoningsgalt »,
såsom man ännu allmänt får höra ordet öfversättas !) 1). I handen håller Freyr
ett svärd - från början väl en bild af solstrålen - hvilket skiner som solen,
•
1
) Vidare härom annorstädes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
