Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5–6 - Fredrik Vetterlund: Från Viktor Rydbergs ungdomsperiod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN VIKTOR RYDBERGS UNGDOMSPERIOD.
boler af tidens herskarmakter, och rundt omkring den mörka nordiska naturen.
Tidsfärgen, den historiska milieu’n träder väl fram, bättre än annars i böcker
från 50-talet, hvilket beror på författarens lefvande intresse för olika skedens
kulturformer och på hans konstnärsöga för det pittoreska. Några glimtar ut i
Europa bidraga till denna tidsfärg: »man omtalade, att bref med långväga
resande kommit till patern, bref som voro skrifna af själfve påfven i Avignon
och af de höglärde herrarne vid högskolan i Paris» o. d. Men snart sluter
sig perspektivet och scenen blifver så godt som uteslutande näjden omkring
slottet och klostret samt inne i skogen. Och allt samlar sig kring riddarsonens
()ch zigenarflickans kärlek 1
).
Hur är icke skildringen af deras jollrande möten vid bäcken full af skogs-
-ensamhet och doftande skogspoesi ! »Granarne susade för vinden, bäcken sor-
lade vårfrisk, sippor och violer blickade fram ur det gröna.» Men hufvud-
·saken är det unga i deras tycke, hvilket slår en tillmötes lika friskt som denna
vårliga doft. Erland och Singoalla äro »gossen>> och »flickan» 2
). Ja, i det så
käckt tecknade första mötet, då han och hon stå emot hvarandra med gossens
och flickans medvetna trots och omedvetna dragning, ett id~alt par af ung
n1ännisk?fägring, kal]ar honom Singoal]a drastiskt för en »elak pojke» -
hvari ligger något målande för hans ohändiga kraft, som ännu icke svedt sina
vingar i -yågsamma äfventyr eller i kvinnokärlek. Mot en dylik bakgrund
tecknar sig sedan den blonde gossens och den bruna flickans förhållande i
dess alldeles ogripbara ljufhet, dess doft af den första ungdomens sunda sinn-
lighet oC:h po.esirusade trånad.
M;en. efter sagans ljusa och vårliga början blir färgen snart mörkare och
vem~digare, stämmes tonen i moll med kvällvinden i granen. En kapitel-
.öfverskrift »I skymningen vid skogsbäcken» synes mig som i en formel utsäga
det mystis~;a, det förstulna, som nu börjar hviska genom deras möten. Det
1
) Att .zigenarfolket , i verkligheten ej kom ti11 Europa förr ~n i följande århundrade,
betyder naturligtvis ingenting för bokens värde. Icke heller synes det mig viktigt, att dia-
iogen 1 och karaktersteckningen efter nutida måttstock ej öfverallt äro slående individuella, då
boken, "en fantasi" som den kallar sig, till den grad har sitt centrum i det iyriska.
2
) I bokens tredje upplaga (af 1876) har det något konventionella ordet "yngling" om
Erland lyckligt utbytts mot det Rydbergska "gosse", hvilket är i skildringens egendomliga anda.
Likaså säges Erland nu yara ."en stark och fager sven" - ett uttryck om manlig ungdom,
hvilket karaktäristiskt sammanhänger med Rydbergs blick för den unga . människokroppens
plastik. Uttrycket (jfr dikten "Skogsrået") står här i stället för det urblekta "en ståtlig
yngling".· Ändringarna, föga väsentliga, gå i allmänhet ut på det rent språkliga i riktning af
författarens i hög grad väckande uppsats "Tysk eJler nordisk svenska?" så att tyska ord eller
prefixer aflägsnats (så är "blodbefläckad" ersatt med "blodfläckad" o. d.L Därjämte har förf.
borttagit schablonmässiga satser eller tilläggsord m. m. Innehållet är orördt men formen
ädlare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
