Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Harald Hjärne: Frågor till en norsk unionsvän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210 FRÅGOR TILL EN NORSK UNIONSVÄN.
dan nedprutning af anspråken är .liktydig med en viss unionell indifferen-
tism. Och i samma mån som denna uppfattning vinner burskap i Sveri-
ges alhnänna mening, i samma ~ån minskas öfverraskningen, om och
när unionens formella ~pplösning inträder. Hvad gör det för skillnad i
våra egna försvarsberäkningar, om unionen under dylika förhållanden står
kvar på papperet eller ej? I senare fallet hafva vi åtminstone fått klart
besked och kunna möjligen trösta oss därmed, att en Jullständig norsk
)>Ligeberettigelse» ut01n unionen skall något 1nildra norrmännens känslor
emot brödrafolket. Men det tryggaste är att ej förlita oss på deras
känslor, utan på oss själfve, så långt våra krafter kunna förslå.
Prof. M. har äfven antydt faran af stormakternas inblandning, om
unionen formelt upplöses, talar om de betänkliga framtidsutsikter, som
hota’) »hvis Stockholm og Kristiania skulle danne to serskilte diplomatiske
Operationsfelter>>.
Men den olyckan är redan skedd. Så långt har det redan gått. Det
bör icke längre vara någon hemlighet. Prof. M. vet säkerligen lika väl
som någon annan, att den europeiska pressen och diplomatien redan nu
hafva börjat operera på den skandinaviska unionspolitikens skillda skåde-
platser. Förnämsta skillnaden är den, att tills vidare endast Sverige har
att tillgå internationelt fullt erkände och bemyndigade representanter å
ömse sidor. Det är blott en begynnelse ännu så länge’) men det blir väl
värre’) vare sig unionen formelt upplöses eller ej. Vi n1åste finna oss
däri, att vi hålla på att förlora vår lyckliga »Uafha:ngighed af den euro-
peiske Storpolitik». Den allmänna spänningen i Europa är så stark, att
vi ej kunna undandraga oss dess inverkningar.
Om således unionen i sitt nuvarande skenlif icke garanterar oss en
dylik :s U afha:ngighed>), så är det klart, att unionens vidare »utveckling>>
eller upplösning måste lämpa sig efter synpunkter, som· kanske sträcka
sig vida utöfver de välmenta norsk-svenska kompromissprojektens inskränkta
krets.
Sverige torde då för sin del böra taga i öfvervägande: hvilketdera
är fördelaktigare och tryggare, att vinna den norska högerns medhåll
genom att släppa norske n1än fram till utrikesministerämbetet, eller att
utan vidare tal om en dylik afträdelse sköta vårt förhållande till främ-
mande· makter på ett sätt, s-om kan vara egnadt att vinna deras förtroende
till vår korrekta hållning i den nuvarande europeiska krisen? Det senare
alternativet synes vara det af omständigheterna närmast indicerade. Att
i dessa tider ställa vår ·utrikespolitik under norska stortingets kontroll
torde knappast underlätta dess uppgift. Unionsfrågan såsom sådan bör
underordnas en klok utrikespolitik, och icke tvärtom. Spörsmålet on1
unionens ,upplösning kan ju blifva. en s. k. »europeisk fråga>), men i sådant
fall komma •helt andra faktorer att göra sig gällande än de norska par-
tiernas ’unionsteorier. För att möta en dylik eventualitet har Sverige be-
hof af helt andra hjälpmedel än dem, som den norska diplomatien inom
eller utom vårt urikeskabinett kan prestera. Unionen kommer aldrig att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
