- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Andra årgången. 1892 /
211

(1870-1940) [MARC] [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Harald Hjärne: Frågor till en norsk unionsvän

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FRÅGOR TILL EN NORSK UNIONSYÄN. 2II
formelt upplösas, vare sig vi gå in därpå eller ej, så framt icke frågans
,europeiska>> behandling visar sig leda till ett någorlunda tillfredsställande
resultat.
Det kan ej nekas, att dessa utsikter förefalla något oangenäma. Det
finns intet europeiskt folk, som mindre än det svenska önskar inlåta sig
på storpolitiska förvecklingar. Men kunna vi verkligen finna skygd där- .
emot i Norges ))Ligeberettigelse»? Det viktigaste är att hvarken under-
skatta eller öfverdrifva de faror, som kunna förete sig. Det är icke unio-
I)en, utan Sveriges egen kraft, som är lifsvillkoret för vår själfständighet.
Andra samtida folks exempel bör uppmuntra oss att ej fälla modet för
snart. Ännu hålla sig de nyss frigjorda Balkanstaterna ju tämligen uppe,
-0aktadt Bukarest, Belgrad och Sofia för länge sedan blifvit »serskilte di-
plomatiske Operationsfelter». Sverige, hvars internationella rättsställning
-icke är underkastad några tvifvelsmål, får väl anses vara något för mer_
än t. ex. den turkiska vasallstaten Bulgarien, som ändå tills vidare reder
.sig rätt bra, till och med mot inhemske förrädare, understödde af stämp-
lande grannstatsministrar.
Om det står skrifvet i ödets bok, att -den skandinaviska halfön skall
blifva, såsom talesättet lyder, »en ny Balkanhalfö>> inför den europeiska
politiken, så är skulden sannerligen icke Sveriges. Och denna ansvars-
frihet, son1 betyder vida mer än unionens bestånd, har Sverige ingen an-
ledning att uppoffra för norska diplomatiska anordningar, som kunna gör~
oss medskyldige 1 oöfverskådliga förvecklingar. Que nos destinces s’ac-
con1plissent!
* *

*


Äro nu de anordningar, som prof. M. föreslår, så beskaffade, att de
aflägsna alla svenska farhågor för våra konstitutionella garantier och vår
yttre trygghet?
Hr M. vi~l icke veta af hvarken unionsparlament eller delegationer
I syn_
nerhet de senare kritiserar han med en skärpa och en klarhet, som
ej lemna någonting öfrigt att önska. Unionsparlarnentet afvisar han som
en omöjlig >>Fremtids-Fantasi». Denna hans åsikt må lemnas i sitt värde,
enär från svensk sida intet dylikt förslag blifvit framstäldt med anspråk
på praktiskt förverkligande under närvarande omständigheter.
För hr M. är det nog, att den gemensan1me utrikesministern har
tillträde till »begge Rigers Statsraad>> oc9 »begge Rigers Nationalforsam-
linger». Om också det konstitutionella ansvaret är betydelselöst, så bör
det likväl finnas »for den statsretlige Logiks skyId>>. Man har då att
välja på en »unionel Domstol>
> eller ett rättsligt ansvar blott »i det af
Rigerne, som han (utrikesministern) efter sin Nationalitet tilhörer».
»N~rmere ind paa Detaljerne af en saadan Ordning anser jeg det
ikke nödvcendigt her at gaa.>
>
_
Om förlåtelse, det är just dessa »detaljen, som äro af största vikt
för det svenska statsskickets konstitutionella garantier. Det lyster oss

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Nov 18 14:03:19 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1892/0225.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free