Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Otto Varenius: Nyare unionell litteratur. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYARE UNIO IELL LITTERATUR. 217
•
Efter en kort inledning upptager .förf. till utredning de bestämmelser, som
1 fråga om de ministeriela målens handläggning gällde från och med upprät-
tandet af r 809 års statsskick till unionens stiftande. Dessas rätta förstående
är ock en sak af högsta vikt, ty de bilda ännu den dag, som är, trots alla
förändringar, som sedan timade händelser hafva 1nedfört, grundvalen för den
lagbestämda ordningen på detta område. Förf. ägnar dem också en utförlig och
noggrann undersökning, hvars resultat synas oss i allt väsentligt riktiga och
välgrundade, om man ock på en eller annan punkt skulle önskat större klarhet
och precision i uttrycket. För att icke lemna vårt påstående alldeles utan
bevis hänvisa vi till ss. 12 och r 5 i hr. R. C. A:s bok.
Särskildt uppehåller förf. sig vid den betydelsefulla frågan, huruvida de
former för ministeriella ärendens behandling, som§ r r R. F. angifver, innefatta
ett ovillkorligt påbud, eller om de blott stadga det minimum af kontroll, som
regeringsformen för dessa fall fordrar. Är det förra alternativet det rätta, så
är det klart, att, när ministeriella ärenden inför konungen föredragas till afgö-
rande, skola endast de i § r r R. F. nämnda ledamöterna af den s. k. mini-
steriela konseljen, - d. v. s. enligt sagda §:s ursprungliga lydelse statsministern
för utrikesärendena och hofkansleren -, närvara och inga andra. Det senare
alternativet åter innesluter i sig flera möjligheter. Under förutsättning att
nyssnämnda i § r T fordrade konseljledamöter vore tillstädes, skulle konungen
sålunda kunna tillkalla äfven andra personer vare sig mom eller utom statsrådet.
I den förra händelsen skulle han kunna vare sig kalla alla statsrådets öfriga
medlemmar till ministeriell konselj eller ock öfverflytta ett ministerielt mål till
afgörande i statsråd. Skillnaden mellan tillvägagåendet i dessa två sistnämnda
fall skulle vara den; att i det förra skulle protokoll föras enligt § r r R. F.,
hvilka således endast i allmänt kända och af konstitutionsutskottet uppgifna
händelser kunde fordras, under det att i det senare naturligtvis statsråds-
protokoll i vanlig ordning enligt § 9 R. F. skulle föras.
På, som det oss. synes, goda skäl underkänner emellertid hr. R. C. A.
alla dessa det · senare alternativet åtföljande möjligheter och fastslår med en
enligt vår mening bindande bevisning, att ministeriella ä~enden enligt regerings-
formens bud skola inför konungen till afgörande föredragas i närvaro af endast
<len ministeriella konseljens ledamöter. Detta är den allmänna regeln, som
endast känner de undantag, •grundlagen själf uttryckligen angifver, nämligen
krigsförklaring och fred,sslut, hvilka afgöras i utomordentligt stats.råd (§ 13 R. F .),
samt sändebuds och ämbetsmäns vid beskickningarna afskedande, hvilket skall
ske i statsråd (§ 35 R. F.).
Det synes ·af förf:s framställning, som om han ville finna ännu ett undantag
Svensk Tidskrift I892. 7. 16
/
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
