Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Edv. Alkman: Erik Werenskiold
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•
Erik W erenskiold.
Ett konstkåseri.
.
Det var under denna vår en lång tid, då den stora frågan för allt, hvad
i Stockholm konstvänner är och heter, var denna: hvad är vVerenskiold?
Den utställning, som den hittills i Sverige rätt okände norske konstnären
tillika med sin vän och kämpabroder Fritz Thaulow anordnat i vår hufvudstad,
var nämligen framför al1t egnad att framkalla den frågan. H vad Thau1 ow
som konstnär går för, därom var man snart nog tämligen ense, men - hvad
är Werenskiold?
En naivitetsmakare, menade somliga – och dessa somliga voro i regeln
folk, som hans konst af ett eller annat skäl generat - ,. han är en artist,
visst och sannt, men han tillhör dessa på en gång oroliga och envisa artist-·
1ynnen, som alltid finna att klaga på hvad kamraterna åstadkomma och gross-
handlare betala pengar för, som alltid vilja något annat blott därför att det
är annat, och hvilka, sedan de -blifvit mättade intill indigestion af sin egen
konst och andras, fordra någonting hur galet som helst, blott det kan friska
upp den konstnärliga. aptiten. Och när så det raffinerade franska köket mgen-
ting kan åstadkomma, som lämpar sig för den nödvändiga helsokuren - ja,
då resa de ut på landet, äta bondkost och dricka vatten, men upphöra därför
alls· icke att vara samma sorts civilisationsprodukter som förut. De sjunga
bondvisor, emedan de äro blaserade på operamusik; de ha ett ästeti3ld nöje
åt drängarnas dragspelstrallar, därför att de passa m i den rustika ramen. I
själ och hjärta kunna de ingalunda smälta samman med det primitiva lif, som
i enkel och gammaldags takt rör sig omkring dem. De inbilla sig tycka om
det, emedan böckerna påstå, att det skall vara så sundt. De leka naiva, och
det klär dem till en viss grad, men det hela blir ändå aldrig mer än en lek:
en vacker dag tar glädjen slut, nöjet är ej längre något nöje och man längtar
· tillbaka till den gamla ateliervåningen med dekadentböcker på hyllan och
·dekadenttaflor på sängkammarväggen. Landtlifvet var bara medikament, ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
