Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Harald Hjärne: Norska högerns realpolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORSKA HÖGERNS REALPOLITIK.
Men nar man ber att få höra, hvilka dessa »bestämda>> garantier skola
vara, då kommer han omigen blott med lösa undflykter. Då förklarar
han, att det ligger utanför hans uppgift »at levere et beste111t formuleret
Forslag til en unionel Reform>>. Det kan icke vara »Enkeltmands Sag»,
heter det: »indlod man sig derpaa, vilde man risikere at skade istedetfor
.at fremme Sagen, idet de Feil og Ufuldkommenheder, der ved et For-
slag, istandbragt paa denne Maade, ikke vilde vcere til at undgaa, istedet-
for retfa:rdigen at la:gges Forfatteren til Last, af n1ange vilde opfattes
som nödvendigen klmbende ’ZJed Reformen selv».
Nu är det visserligen svårt att begripa, hvarför icke en så kunnig
-
och skicklig jurist som prof. M. skulle vara i stånd att utarbeta ett tyd-
ligen formuleradt förslag till ansvarsbestämmelser för den gemensamme
utrikesministern. Om han afböjer detta uppdrag såsom icke tillhörande
»Enkeltmand>>, så kan väl med 1-ika mycket fog invändas, att det icke
heller är >
>
Enkeltmands Sag» att öfver hufvud framställa förslag om ut-
rikesministerämbetets gemensamhet. Kan »Enkeltmand» göra det ena,
så bör blygsamheten icke förhindra honom att göra också det andra.
Och äfven om man skulle skänka sitt erkännande åt prof. M:s anspråks-
lösa farhåga, att han vid ett sådant ansvarighetsförslags formulering kunde
begå ett och annat misstag, så bör väl detta icke vara så farligt. Om
hans förslag kritiseras från svensk sida, så kan han ju göra sig till godo
de rättelser, som han finner hafva skäl för sig. På det sättet skulle ur
en offentlig diskussion kunna framgå ett förslag, son1 alla unionsvänner
1ned nöje skulle hälsa såsom ett värdefullt förarbete. Afvikande norska
och svenska 1neningar kunde därigenom måhända bringas närmare hvar-
a ndra, och många stötestenar undanrödjas för den stora välsignelsebrin-
gande unionsreformen.
Dock nej, prof. l\tL må ursäkta mig eller icke, men jag vågar tro,
att hans och hans partis betänksamhet i detta fall kan förklaras äfven
på ett annat sätt. Kan man slippa ifrån att på förhand gifva klart be-
sked om de äskade konstitutionella garantierna för Sveriges räkning, då
vore redan spelet till hälften vunnet. H ufvudsaken är att åstadkomma
bindande uttalanden först i den svenska pressen, sedan i svenska riks-
dagen (med eller utan beställda motioner), till förmån för utrikesminister-
.ämbetets >mnionelle Organisatiomi i allmänhet utan några slags besvärliga
förbehåll. När sedermera saken kommer till verklig uppgörelse, då få
svenskarne stå vid sitt gifna ord utan att taga det så noga med de kon-
stitutionella garantierna. Om dessa skulle ordnas på ett för Sverige fullt
tillfredsställande sätt, så kunde de möjligen komma att inkräkta på nor-
ka stortingets dyrbara själfbestämmelserätt. Och det vore en kinkig
sak för norska högern att emot vänsterns vädjan till den patriotiska öm-
tåligheten genomdrifva någonting dylikt. Den stora unionsreformen må-
te köpas så billigt och bekvämt som möjligt.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
