Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Harald Hjärne: Norska högerns realpolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ORSKA HÖGER S REALPOLITIK. 2 49
Prof. 1\1. anser sig också böra försiktigt och i god tid bereda sven-
skarne därpå, »at det konstitutionelle Ansvar ikke kan funktionere saa
enkelt og effektivt, hvor to skal vcere sammen om Udövelsen deraf., som
hvor den enkelte Stat er alene derorn». Men enligt hans ifuldkomneste
Ordning» skall åtminstone en svensk såsom gemensam utrikesminister
hafva lika goda utsikter att blifva frikänd som en norrman, liksom om
det kon1me an därpå, att ansvaret blefve så lätt son1 möjligt för veder-
börande minister för landsmansskapets skull! Prof. M. bjuder likväl (i
-sin förra artikel) äfven på en annan, »mindre fuldkommen, men muligens
.lettere gjennenzförlig (med hänsyn till norska stortinget?) Ordning». En-
ligt denna »ordning» skall ministern blott kunna åtalas och dömas »i det
.af Rigerne, som han enligt sin Nationalitet tillhören. Då böra väl sven-
skarne kunna känna . sig lugne därför, att icke en landsman utsättes för
ohemul behandling af en norsk riksrätt! Den föreställningen synes prof.
M. vilja hålla sig ifrån lifvet, att svenskarne kunna hafva något intresse
däraf, att utrikesministerns ansvar blir så strängt regleradt och effektivt
som möjligt, antingen han nu ska11 vara svensk eller norrman. Och om
en nornnan under en längre tid innehar det höga ämbetet och endast
kan ställas till rätta i Norge, så går ju Sverige under hela den tiden
n1iste om sin konstitutionella kontroll. Förmodligen svarar prof. M., att
det samma vore fallet för Norge, om en svensk innehade ämbetet. Myc-
ket sannt, men det är den lilla skilnaden, att enligt nwvarande ordning
har Sverige ständig kontrollrätt öfver utrikesministern, medan Norge
-icke alls har någon sådan rätt, och att enligt den föreslagna ordningen
Sverige skulle förlora sin ständiga kontrollrätt, medan arge åtminstone
.skulle eventuelt vinna en sådan rätt. Förlusten stannar således alldeles
.gifvet på Sveriges sida, men den eventuella vinsten på Norges.
Huru som helst, för pr-of. M. är hela det konstitutionella ansvaret
>)Som politisk Magtmiddel i det moderne Statsliv>) fortfarande utan egent-
lig betydelse. Icke ens nu, sedan han blifvit påmint därom, vill han
alltså tillmäta den världsbekanta norska riksrätten >)nogen scerdeles stor
Betydning>) som politiskt maktmedel i ett hänsynslöst partis hand. Äf-
ven om denna norska riksrätt i ny upplaga blott skulle kunna användas
1not en norrman, så vore det väl ändå icke så likgiltigt för Sverige, enär
denne olycklige norrman ju vore gemensanz, således äfven Sveriges ut-
rikesminister. Det blefve just en uppbygglig tillställning för oss sven-
.skar, om en sådan gemensam utrikesminister skulle dömas till ämbetets
förlust och andra straff af sina inhemske fiender t. ex. för en åtgärd,
som hela det svenska folket ansåge för klok och öfverensstämmande med
unionens och Sveriges intressen. Enligt den af prof. M. antydda »lettere
gjennemförlige» ordningen vore i dylikt fall svenskarne alldeles urstånd-
satte att hjälpa den oskyldigt anklagade norrmannen, som dock tillhörde
äfven deras statsmannavärld. Eller kanske prof. M. vill gå i borgen där-
för, att den norska vänsterns hänsynslöshet så lugnat sig sedan riks-
rättens dagar, att ett återfall ej vidare kan befaras? Eller hoppas må-
Svensk Ti’dskri’ft I892. 8. 18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
