Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9–10 - C. O. Nordensvan: Härordningarnas grunddrag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Härordningarnas grunddrag.
Af den föregående uppsats, i hvilken vi yttrade oss »något om krig-
föring»., erinrar läsaren sig, huruledes krigföringssättet alltid betingats af
de politiska och samhälleliga förhållandena vid den tid, då krigen blifvit
förda’) och i sammanhang därmed af den olika uppfattningen af krigets
ställning till dessa förhållanden. Då detta varit fallet med krigförings-
sättet, så ligger det ju nära till hands att undersöka, om icke fallet varit
enahanda i fråga om härbildningen., och anställa vi en dylik undersök-
ning., så skola vi lätt finna., att krigföringssättet., härbildningen samt de
politiska och samhälleliga förhållandena befinna sig i ständig växelverkan.
Att i nationernas barndom., så väl de äldstas som deras, hvilka kal-
lades till nationellt lif genom folkvandringarna., hvarje man var krigare.,
ligger i sakens natur. I samma mån samhällsförhållandena ordnades i
antikens stater1
i samma mån stadgades åsikten om alla frie mäns rättig-
het att bära vapen för staten, och så länge denna rättighet hölls uppe,
blomstrade staterna., utvecklades de medborgerliga dygderna och bar
krigföringen prägeln af kraft. Det är först när förfallet inträder-i när de
n1edborgerliga dygderna –börja rymma fältet för lättsinne och njutnings-
lystnad, som man finner på att leja soldater1 och nu är staten utan åter-
vändo ute på det lutande planet.
Medeltidens länsväsende födde vasallhärarne; nödvändigheten att
skydda sig mot länsherrarnes själfrådighet kallade städernas trupper till
lif och något senare äfven de under rnedeltiden första stående trupper.,
med hvilka konungarne ansågo nödigt att omgifva sig., och nu äro vi
snart inne på de värfvade truppernas tidsålder., hvilka trupper skulle
trycka sin prägel på krigföringen under hela 16:e., 17:e och 18:e århun-
dradena. Denna prägel ändrades dock, såsom vi funnit af den förut åbe-
ropade uppsatsen., högst betydligt vid I 8:e århundradets inträde, dels
genom de nya rättsbegrepp, i hvilka krigföringen då intvangs’) och dels
genom den politiska ställning, i hvilken staterna eller., kanske rättare
sagdt, deras herskare kommo till hvarandra under detta absolutismens
tidehvarf. De politiska och samhälleliga förhållandena fordrade nu ob~
e-
tingadt värfvade trupper; inga andra hade passat för dem.
En helt ny uppfattning af staternas och folkens lif och uppgifter
gjorde sig gällande i och n1ed franska revolutionen., och dess barn Na-
Svensk Ti’dskri,’ft z892. 9, zo. 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
