Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9–10 - C. O. Nordensvan: Härordningarnas grunddrag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄRORDNINGARNAS GRUNDDRAG.
poleon I utbredde revolutionens ideer rundt omkring i Europa, öfverallt
framkallande större eller mindre omstörtningar i bärväsendet liksom i
den politiska ställningen. Genom uppbådet i massa och dess intvingande
i laga form genom konskriptionen tillförsäkrades revolutionens och Na-
poleons härar en nästan outtömlig rekryteringskälla., om också någon
genomgripande förändring i härbildningssystemet ännu icke gjorde sig
märkbar., ty Napoleons härar befunna sig alltid på krigsfo.t, och den, son1
en gång gjort sitt inträde där, kom väl näppeligen helskinnad tillbaka
till hemmet.
Det var först efter återvunnen varaktig fred, och sedan staterna
hunnit afskaka krigsdammet, som de under krigen nödtorftigt utvecklade
militära inrättningarna började antaga sådana fasta former, som den nya
tiden fordrade.
Preussen hade sjunkit mest, hade blifvit mest förödmjukadt, och
vid den nu -begynnande nydaningen var det denna stat, som visade sig
hafva lärt mest af nederlagen.
Byggande på revolutionens grundsats, den allmänna värnplikten,
hade det lyckats den preussiska staten att under sitt förnedringstillstånd
och undan de herskande fransmännens skarpa blickar genom att hem-
förlofva en del af det i tjänstgöring varande manskapet, sedan det till-
bragt endast några månader under fanan, skaffa sig en reserv af hjälp-
ligt utbildadt manskap, s. k. KrUmper, n1ed hvars anlitande den på Na-
poleons bud till 42 tusen man nedbragta preussiska hären, då befrielsens
tin1me slog, hastigt kunde ökas till 100 tusen man linie- och reservtrup-
per, hvartill ytterligare kom det under kriget bildade landvärnet.
Det var denna improviserade härbildning, som sattes i system genom
I 8I 5 års rekryteringslag, hvilken grundade sig på alla medborgares per-
sonliga krigstjänstskyldighet. Efter två eller tre års tjänstgöring under
vapen öfvergick den krigsbildade mannen får några år till reserven, hvars
uppgift var att vid mobilisering uppbringa liaietrupperna till krigsstyrka,
och sedermera till landvärnet. Detta, landvärnet, bildade särskilda trupp-
afdelningar, hvad infanteriet vidkomn1er lika till antal med -liniens afdel-
ningar, och ställdes till en början bakom, men ryckte snart upp jämsides
med dessa, hvilket var något oegentligt, då de alltid till följd af man-
skapets längre bortovaro från tjänsten måste vara dem underlägsna. Det
hela gick emellertid ihop, så länge befolkningen icke var talrikare, än
att åtminstone större delen af det krigsdugliga manskapet fick plats vid
fredsafdelningarna för att sedan genom reserven komma till landvärnet.
Nu hände det sig dock icke bättre, än att befolkningens antal oupphör-
ligt växte, under det härens fredsstyrka förblef oförändrad, hvaraf följ-
derna åter blefvo, dels att hären icke kunde tillgodogöra sig nationens
hela kraft, och dels att landvärnet betydligt försämrades, då det upptog
alla de unga värnpliktige, som icke fingo plats vid fredsafdelningarna.
lvlot slutet af femtiotalet var Preussens folkmängd redan dubbelt så stor
som I 8I 5, och den fredliga vind, som blåste genom Europa under den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
