Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9–10 - C. O. Nordensvan: Härordningarnas grunddrag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄRORDNINGARNAS GRUNDDRAG. 2 75
heti som instruktions- och truppofficerarne förvärfvat i att utbilda man-
skapet på så kort tid, samt manskapets goda vilja och pliktkänsla möj-
liggöra resultat, hvilka i själfva verket måste anses förträffliga i förhål-
lande till den använda tiden. Om man erinrar sig, att milismannen ta-
ger sina vapen och sin uniform med sig hem, att han vid inkallelse
inställer sig klädd och utrustad, med vapen i hand, och att mycket säl-
lan bestraffningar förekomma för skador på desamma, så kan man göra
sig ett begrepp om dessa människors pliktkänsla.»
Trots dessa i ögonen fallande fördelar kan förf. icke underlåta att
betona milissystemets betänkliga fel, bestående i för liten krigsbildning.
»Den patriotiska andan och den alln1änna pliktkänslan äro>>~ säger han,
»starka driffjädrar, men kriget med sina intryck åstundar dessutom de
fast sammanknytande banden af kåranda., kärlek till regementet, till rege-
metsrummet, till fanan, sådan denna endast kan utvecklas vid en stående
trupp. De till kriget inkallade värnemännen sakna här den fasta ran1., som ut-
gör deras stöd, de sakna den stam, som känner officerarne, och på hvilken
desse kunna lita. Vi måste tillstå, att äfven vid kaderhärarnes mobila trupper
detta icke alltid är fallet, men kadersystemet gör dock härvidlag1 hvad
möjligt är.»
Man må dock icke tro, att Schweiz’ rnilitära inrättningar under ti-
dernas lopp förblifvit oförändrade. Nej, de hafva ganska mycket för-
bättrats, särskildt på grund af de lärdon1ar, so1n mobiliseringen till lan-
dets skydd I 870 framkallade. Och med afseende på materiel har SchYveiz
alltid hållit sig på höjdpunkten, för att därigenom i någon mån uppväga
bristen i utbildning.
Ä fven i Norge byggde rnan på grund af landets ringa hjälpkällor
och det skyddade politiska läget härordningen på milissystemet, n1en
här har det förbättrats,’ d.ärigenom att en öfvervägande del af befälet
utgöres af yrkes-officerare och -underofficerare, hvarjämte reservofficerare
och nästan allt underbefäl utbildas vid årslånga skolor.
Inom andra härar slutligen har man användt n1ilissystemet i före-
ning med kadersystemet antingen., såsom i Rumänien, på det sätt., att
man enligt milissystemet uppsätter en del truppafdelningar, bataljoner,
hvilka., under yrkesbefäl, förenas med kadersystemets truppafdelningar,
eller så., att de stående truppafdelningarna vid mobilisering uppgå i mi-
lisen, såson1 i Serbien, eller så, att trupperna rekryteras dels ur milisen.,
dels ur kadertruppernas reserv, såsom vid Österrike-Ungarns landvärn.,
Italiens mobilmilis och preussiska landvärnet före I 859, eller ock slutli-
gen på det sätt, att milisen får lemna största delen af den vid mobili-
sering erforderliga reserven, såsom fallet är i Sverige.
Efter detta behöfva vi väl knappast orda vidare om yrkeshärar,
hvilka ju äro en öfvervunnen ståndpunkt. Då soldaten gör tjänsten till
yrke och kvarstannar där länge, är systemet icke mäktigt af utveckling.,
lemnar ingen reserv och förorsakar staten en kostnad, för hvilken en
flera gånger starkare härsmakt skulle kunnat anskaffas, och denna kost-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
