Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9–10 - C. O. Nordensvan: Härordningarnas grunddrag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 74 HÄRORDNINGARNAS GRUNDDRAG.
ganens smuts och Balkans snömassori utgjordes ingalunda af gubbar.
Dessutom måste vi taga i betraktande, att I 808 års svenska här var vida
mera likformig än vår nuvarandej ty där fanns ingen beväringj och att
nutidens strids- och krigföringssätt ställa helt andra fordringar på trup-
perna., än fallet var för närmare hundra år sedan.
Fältbären måste sålunda utgöras af ungdomen., och det kan icke
heller vara annorlunda, då man icke gärna kan gå baklänges vid be-
stämmandet af uppbåden.
Sedan gränserna n1ellan de olika uppbåden blifvit alltmera obe-
stämda, därigenom att man i allmänhet medgifvit användandet af 1nan-
skap från ett äldre uppbåd vid ett yngre, om förhållandena därtill nödga,
så hafva vi att taga i betraktande hela det antal årsklasser, som de olika
staternas lagstiftningar ställa till krigsstyrelsens forfogande. Äfven detta
antal har öfverallt ökats under de senaste åren och utgör i Tyskland 2 5’)
i Frankrike likaledes 25, i Italien 19-22, i Österrike-Ungarn 22, i Ryss-
land 2 3j i Belgien 3I~ i Rumänien 2 5 och i Danmark I 6, då land-
stormen äfven medtages i räkningen. I alla stater inträder krigstjänst-
skyldigheten vid 20, 2 I eller 22 års ålder.
Vi hafva hittills uppehållit oss uteslutande vid kaderhärar, men äfven
uttalat benämningen 1nilis. En nzzlislzär sådan som den schweiziska är
organiserad och rekryterad på alldeles samma sätt som en kaderhär;
enda skillnaden är, att dess personal endast tidtals sam1nandrages till
korta öfningar., och att härens utbildning sålunda står betydligt lägre än
kaderhärarnes, och gäller detta så väl i fråga om soldatens och office-
rens enskilda utbildning son1 beträffande truppenheternas färdigheter och
icke minst den anda och discipEn, som genomtränga dem, och som en-
dast kunna fullständigt förvärfvas genom tillräckligt lång tids militärt lif.
I Schweiz är milissystemet genomfördt i hela sin omfattning, så att
äfven allt befäl utgöres af milismän, som endast fått några få veckors
daning för sitt kall. Blott förbundsstaben och den till omkring I 50 offi-
cerare och några underofficerare uppgående instruktionskåren göra här-
ifrån undantag, då desse utgöras af personer, som gjort krigstjänsten till
yrke. Hären är fältmässigt organiserad och mycket väl organiserad i
tvänne uppbåd, hvilka 1ned tillsamman 2 5 årsklasser innefatta icke min-
dre än nännare 9 procent af befolkningen; hären är utrustad med den
nyaste och bästa materiel och bev~pning; ingenting fattas - utom öfning.
Har milissystemet någonstädes sitt berättigande, så ä.r detta emel-
lertid fallet i Schweiz på grund af flera samverkande omständigheter.
Den i kroppsligt afseende starka befolkningen med dess pliktkänsla, dess
kärlek till sin bygd, dess själfkänsla och dess i skytteförbunden förvärf-
vade skjutskicklighet i förening med landets i allmänhet brutna beskaf-
fenhet och belägenhet mellan starka grannar tala härvid kraftigast., syn-
nerligen när traditionerna tagas till hjälp. >
)Den långa tid, dessa (Schweiz’
militära) inrättningar haft bestånd~, säger preussiske f. d. generalen v.
Boguslawski i >
)Militär-vVochenblatb) i början af detta årj »den skicklig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
