Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9–10 - Th. M. Fries: Om växtbolag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM VÄXTBOLAG.
om dylika föreningar mellan olika ’organismer bildade en bestämd mot-
sats mot de bolagsförhållanden till ömsesidigt gagn, hvarpå exempel
skola i det följande framlaggas. Under forskningarnes fortgång har det
dock visat sig, att skarpa gränser här ej finnas., hvarför åtskilliga veten-
skapsmän sammanfattat bägge slagen af samlefnad under den gemen-
sarnma benämningen symbios och delat denna i antagonistisk, då den
ena parten däraf har gagn och den andra skada, och mutualistisk (eller
e1gentlig), då bägge däraf hafva nytta. Såsom en mellanlänk mellan dessa
kan man betrakta den neutrala eller indifferenta symbiosen, omfattande
de tämligen få fall., då ingendera af de tillsammans lefvande organis-
merna synes hafva nämnvärd vare sig nytta eller skada af den andra.
Efter dessa förutskickade anmärkningar öfvergår jag nu till en kort
redogörelse för sådan mutualistisk symbios., i hvilken bägge de tillsam-
mans lefvande organismerna äro växter. De hittills kända fallen af så-
dan äro ej synnerligen många; ändamålet synes alltid vara., att bägge
kontrahenterna måtte erhålla en för enhvar af dem lämplig näring. Vid
framläggandet af dessa hittills kända fall anser jag mig ej behöfva gå i
kronologisk ordning efter upptäckts-datum., utan jag börjar med det först
under senare åren iakttagne förhållandet, som fått det vetenskapliga
namnet nzykorrhiza. Då detta namn är sammansatt af de grekiska orden
t1,6-x.~<;’) svamp, och pt,,a, rot, ligger det nära till hands att gissa, att där_
med betecknas ett karakteristiskt samband mellan vissa svamparter och
vissa växters rötter. Så är ock förhållandet.
För att rätt förstå detta, må först erinras om det välbekanta fak-
tum, att hvad vi i dagligt tal kalla svamp (t. ex. en champignon, flug-
svamp e. d.) i själfva verket endast utgör svampväxtens frukt, under det
att dess vegetativa de]ar - det s. k. myceliet - vanligen i form af
ytterst fina’) med hvarandra mer eller mindre sam1nanväfda trådar utbreda
sig i jorden, murknande ved o. s. v. eller inne i andra lefvande orga-
nismer, om svampen tillhör dem, s0111 föra ett parasitiskt lif. För ett
fåtal år sedan påpekade en tysk botanist, huruledes rötterna på den i
våra skogar ej ovanliga, helt och hållet blekgula Monotropa (känd under
namn af gultopp eller skogssparris) konstant äro alldeles öfverspunna
af fina svampmycelii-trådar. Då nän1nda lvfonotropa i så många andra
.afseenden afviker från det stora flertalet af Europas växter, ansåg man
dock detta vara en enstaka stående företeelse af ringa betydelse. Dess
n1 era öfverraskad blef man därför., då I 885 af FRANK påvisades, att ett
alldeles liknande förhållande förefinnes med de yngsta, till näringens
upptagande bestående rotdelarne hos en mängd af våra träd, isynnerhet
hos en stor del af de s. k. hängeträden: ek, bok, afvenbok, hassel, äkta
kastanie m. fl. Fortsatta undersökningar hafva visat., att på samma sätt
förhåller sig n1ed ett stort antal växter, ej blott träd och buskar (sär-
.skildt de till ljungfamiljen hörande)., utan ock örter. Bland de sistnämnda
förtjäna i synn_
erhet orchideerna att framhållas, enär många af dem ega
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
