Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9–10 - Th. M. Fries: Om växtbolag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM VÄXTBOLAG.
rande, till bibehållande af jämnvikten mellan de olika slagen af organis-
mer. Utan denna förströelse skulle 1ned nödvändighet en annan inträda,
som skulle n1edföra alla svagare organismers fullständiga undergång..
Den i naturen pågående mördande striden befanns därför, rätt sedd, vara
ett medel till upprätthållande och bevarande. »Circulo enim hcec omnia
volvuntur.»
Att en grundväsentlig olikhet förefinnes mellan den Linneanska och
den Darwinska uppfattningen, torde framgå redan af de nu lämnade korta_
antydningarne, men å andra sidan öfverensstämma dessa naturforsknin-
gens stormän - LINNE och DAR\VIN - n1ed hvarandra i många afseen-
den. Särskildt må bär påpekas’) att båda framhålla och uppvisa, huru-
ledes de särskilda djur- och växtformerna äro utrustade med en mång-
fald sins emellan olika medel, som gifva skydd och styrka i striden. U n-
der de senaste årtiondena hafva naturforskarne, särskildt botanisterna,
med synnerlig förkärlek och god framgång egnat sig åt upptäckandet
af växternas ))skyddsmedel» eller »anpassningar» till yttre förhållanden._
U r det rika förråd af intressanta iakttagelser, som härigenom vunnits,
tillåter jag mig i dag att utvälja den lilla del, som omfattar sådana för–
eningar eller bolag, son1 till ömsesidigt gagn ingåtts mellan olika slags
organismer och i hvilka åtminstone den ena kontrahenten eller - om
jag så må uttrycka mig - bolagsmannen tillhör vä:ctriket.
Kännedomen om dylika bolags tillvaro är af ungt datum. Att
tvänne olika dfurfonner ingått liksom ett fostbrödralag med hvarandra,
har däremot tä1nligen länge varit kändt. Om jag ej misstager mig allt-
för mycket, omtalas ett sådant för första gången i den af LINNE utgifna
berättelsen öfver den Hesa till Heliga landet>>, som I 749-52 företogs af
hans under färden aflidne lärjunge FREDRIK HASSELQVIST. Däri skil-
dras nän1ligen, huru i lVIedelhafvet en liten, mycket mjukskalig räka och en
större, blind och därför lätt öfverraskad, mussla, hvilka båda hafva en
halfalnslång, rofgirig bläckfisk till fiende, ständigt lefva tillsamn1ans -
räkan alltid inom musslans hårda skal. »Hon betalar», säger HASSEL-
QVIST, iock väl sin hushyra, då hon bevarar sin värdinnas lif, ty hon
håller stadigt utkik i snäckans (musslans) öppning, och då hon ser fien-
den nalkas, begynner hon att röra sig. Då sluter snäckan (musslan) igen
sitt hus och rofdjuret blifver utestängdt.>) - På senare tider har man, som
bekant, iakttagit en mängd andra, till dels synnerligen egendomliga bolag
mellan djur, hörande till vidt skilda klasser.
Bolag, bestående af tvänne olika vä:ctformer eller mellan en växt
och ett djur, hafva däremot, såsom nyss sades, först på senare tider upp-
täckts. Visserligen har man sedan snart sagdt urminnes tider vetat, att
en del växter och djur för sin existens äro nödsakaqe att slå sig ned på
vissa växtarter, men då de ur dessa he1nta all sin näring eller en vä-
sentlig del däraf, så har endast den ena parten i denna förening eller
parasiten gagn däraf, under det att den andra parten eller värdplantan
däraf lider skada och ofta t. o. m. dödas. Det vill därför synas, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
