Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9–10 - Th. M. Fries: Om växtbolag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM VÄXTBOLAG.
Men hvad äro de då och huru uppkomma de? Svaret kan i korthet
så formuleras: de hafva för sitt ursprung att tacka bakterier~ hvilka i
oräkneliga massor i dem hafva sina bostäder. Ärtväxterna hafva ingått
bolag med bakterier.
Säkerligen förefaller det en eller annan underligt, att bal<terier
sålunda skulle betecknas såsom nyttiga, då man ju är allmänt van att
anse dessa småorganismers verksamhet förnämligast bestå i åstadkom-
mande af skada, i alstrandet af sjukdom och död. Men lika orätt, som
det vore att förklara alla fanerogamer och svampar för giftiga, emedan
detta är förhållandet med några få bland dem, lika orätt är det att -
såsom nian säger - skära alla de talrika bakteriearterna öfver en kam.
Jämte de relativt få sjukdomsalstrande finnes nämligen en högst betydlig
mängd af indifferent natur, och åter andra - äfven de talrika - kunna
snarast betraktas såsom gagneliga för människor och andra lefvande
varelser, såväl djur som växter. I stort sedt, kan man t. o. m. räkna
bakterierna till de nyttigaste bland växterna.
Hvilket gagn bakterierna kunna göra de högre växterna i allmän-
het, därom har man först på sista tiden vunnit insikt ge·nom undersökning
af deras inflytande på kväfvehaltiga organiska ämnen. De förorsaka
närnligen dessa ämnens sönderdelning och omvandlande på ett sådant sätt,
att omsättningsprodukterna blifva tjänligare till växtnäring. Hvad åter
angår deras speciella nytta för ärtväxterna, så beror denna på egendom-
ligheter i vissa bakteriearters näringsprocess. De allra sista årens forsk-
ningar hafva nämligen konstaterat, att villkoren för och förloppet af assimi-
lationen icke, såsom hittills ansetts, är lika för alla växter, utan att vissa
bakteriearter därutinnan förete stora afvikelser. Så t. ex. har det nästan
till en trossats upphöjda påståendeti att ingen assimilation, d. v. s. bildande
af organiska föreningar af oorganiskt material, kan ega rum utan tillhjälp
af växternas gröna färgämne, klorofyllet, på sista tiden kullslagits, och
likaledes har man fullständigt vederlagt den såsom fullt bevisad ansedda
satsen, att inga växter kunna ur luftens fria kväfve hemta sitt behof af
detta, för deras uppehälle nödvändiga ämne, utan måste taga detsamma
ur kväfvehaltiga föreningar. Det häremot stridande resultatet har vunnits
förnämligast genom studiurn af de nyss nämnda små knölarne eller svul-
sterna på ärtväxternas rötter.
Undersöker man med mikroskopets tillhjälp dessa, så varseblir man~
att inne i de dem sammansättande cellerna finnes stärkelse - i olika
mängd under olika skeden af deras tillvaro. Denna stärkelse angripes
och förtäres af bakterier, hvilka, med hvarandra förenade till fina strän-
gar, uti från intränga~ och som sedan frigöra sig från hvarandra samt
sprida sig i cellrummen. Snart fyllas dessa run1 af en massa ägghvitrika
(och alltså äfven kväfverika) småkroppar (})bakterioiden>
), hvilka i själfva
ver½et ej äro annat än döende eller döda bakterier, vare sig att döden
inträdt därigenom, 9-tt bakterieindividets normala lifslängd uppnåtts, eller
att de så att saga förätit sig och därför n1åst dö, eller att andra för dem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
