Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - C. H. H.: Hjältedikt eller historia?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HJÄLTEDIKT ELLER HISTORIA? 35 3.
fast den utsmyckades med några fraser om Tysklands enhet. - De svenska
författare, som ofvan karakteriserats, synas bländade af utsikten, att Sverige ge-
nom sin kronprins spelat en lysande roll i kriget. Och måhända drifver dem
deras beundran för Karl Johan, deras ifver i följd däraf att försvara honom
mot angreppen att gå för långt. Så skildra de honom såsom en det heliga
krigets riddare utan fruktan och tadel - en karakteristik som dock lider af
stora svagheter. Ty för att se honom sådan måste man föringa eller förneka
det, som för svenska ögon allena kan berättiga hans krigspolitik, jag menar
omsorgen i främsta rummet för Sveriges och dess folks bästa. Det är nämli-
gen just denna omsorg, som gifver de tyska klandrarne en skenfager grund
för talet om hans egennyttiga, förrädiska hållning. För oss svenskar bör där-
emot intet klander i denna punkt ifrågakomma, ja, det synes klart, att om
Karl Johans minne med framgång skall försvaras, så sker det lättast genom att
häfda, att hans po]itik leddes af_nationelt svenska syften och intet annat.
En sådan uppfattning har också förts till torgs af presidenten Hans Fors-
sell i hans lefnadsteckning öfver friherre Gustaf af vVetterstedt. Det lär icke-
undgå en läsare, att hufvudintresset i ett större parti af boken mindre ankny–
ter sig till honom, hvars namn står på titelbladet, än till Karl Johans politlk,
som 1 honom hade ett utmärkt verktyg. Såsom själf på en gång historisk
forskare och politiker vet författaren, att en statsman icke i regel skattas efter
de ideers värde för hvilka han kämpat, utan efter förmågan att tillvarataga.
och befordra sm nations intressen. Därför vinner för honom statsmannen Karl’
Johan mera, än hvad möjligen hjälten med samma namn förlorar, genom att
hans förtjänst vid koalitionens bildande och i befrielsekrigets ledning skjutes i
bakgrunden, medan hans omsorg om Sveriges fördelar framhäfves i desto kla–
rare ljus. Jag har icke till uppgift, att underkasta hans resultat en ingående·
granskning; emellertid anser jag mig här liksom vid de förrberörda författarne
böra spörfa: är nu detta historia? Svaret blir litet tveksamt. Det synes mig,.
att denna framställning af l(arl Johan mera än de andra nämnda förtjänar
sådant namn, men nog torde det få erkännas, att teckningen är betydligt för-
skönande. Viktigast är väl, att en riktigare synpunkt för bedömandet anbragts~
en synpunkt som tvifvelsutan har framtiden för sig.
I detta yttrande ligger antydt, hvad jag vill säga om det - såvidt jag
vet - sista märkliga bidraget till Karl Johans-litteraturen, d:r Karl Woynars
afhandling »Österreichs Beziehungen zu Schweden und Dänemark - - - in
den Jahren 18 r3 und 1814». 1
) D:r Woynar omfattar i mycket samma åsikter
1) Öfversatt till svenskan af F. U. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
