Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12 - C. O. Nordensvan: Vårt försvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅRT FÖRSVAR.
fallet hos oss. Vår krigsmakt till lands kräfver för år I 892 närmare 23
n1illioner kronor i statsanslagi hvartill komn1er indelningsverkets till yt-
terligare 3 millioner uppskattade kostnadi då hela beloppet blir 26 mil-
lioner kronor. Och för detta ega vi en här och en härordningi som äro
i alla afseenden otillfredsställande., en här, hvars utrustning brister på
alla håll 1), så · att endast en lång förberedelse gör det möjligt att föra
hären i fält mot trupper’) son1 blifvit ordnade och utbildade enligt nuti-
dens fordringar.
Och hvad hafva icke andra folk nödgats underkasta sig? Generals-
kommittens betänkande innehåller bland annat en jämförelse mellan olika
staters landförsvarsbudgeter~ reducerade till ett invåpareantal af 51
/4 mil-
lioner., hvartill Sveriges beräknas uppgå i början af nästa århundrade.,
och af denna jämförelse framgår., att Frankrike årligen kostar på sitt
landförsvar 80,6 1nillioner kronori Tyskland 58i Italien 45.,6., Belgien 45.,1,
Danmark 38.,2, Österrike-Ungarn 37~
4., Nederländerna 36,6, Schweiz 36-i6,
Ryssland 35,5’) Rumänien 33., 1 2
)., Spanien 32.,9., Bulgarien 28,7 och Norge
22,17 millioner kronor. Kommitten beräknar svenska härens årliga kost-
nad enligt dess förslag till 28.,5 millioner kronor i ordinarie anslag., hvar-
till dock böra läggas minst 3 millioner i extra anslag. Om nu ock dessa
beräkningar kanske äro något för låga, allra helst som vi väl hvarken
enskildt eller offentligt snart torde kunna lära oss den sparsan1het., som
lägges i dagen utomlands., och- om de ökade fordringari som måste till-
godoses, särskildt med hänsyn till materieleni äfvenledes tagas i betrak-
tand-
e, så är det ju ingalunda omöjligt., att vår landförsvarsbudget kan
komma att uppgå till 36-40 millioner kronor eller till ungefär samma
belopp som i de flesta andra staterj hvartill kommer kostnaden för sjö-
försvaret, men nog eger väl vårt land lika stora möjligheter att tillgodose
dessa fordringar som öfriga länder, blott vi taga vara på våra hjälp-
källor.
>
)lv’Ien anser rrlan», säger med full rätt förf. till den nyssnämnda lilla
boken~ »anser nian., att vi icke ha råd att hålla ett försvar., som kostar
30-3 5 millioner och är betryggande, så ha vi ännu mindre råd att hålla
ett försvar., som kostar minst 25 millioner, men med hvilket landet omöj"-
ligen kan försvaras. Är det i alla fall meningen att i händelse af anfall
gifva landet., nationens själfständighet och frihet till spillo, så vore det
mycket förståndigare., hellre än att utgifva så mycket penningar utan
ändamål~ att upphäfva beväringsinrättningen och indraga af den stående
armen så stor del, som ej behöfdes för ordningens upprätthållande. Det
1) Att så måtte vara förhållandet, framgår alltför tydligt af de kungl. propositioner rö-
rande slatsverkets tillstånd och behof, som blifvit afgifna till de senaste riksdagarne. För an-
skaffande af den materiel och utförande af de befästningsarbeten, som neutralitetens upprätt·
hållande i första hand kräfver, beräknades i fjol erfordras I o millioner kronor, hvaraf dock
endast en bråkdel begärdes och beviljades; och att vi först efter fem år få ammunitionsbehof-
vet för våra nya gevär fylldt, kan utan svårighet uträknas.
2
) H varaf endast 23,9 millioner i ordinarie utgifter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
