Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 13–14 - Otto Varenius: Nyare unionell litteratur. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYARE UNIONELL LITTERATUR.
olika uppfattningar, som åtminstone vid ett flyktigt påseende synas stå skarpt
emot hvarandra, en höger och en vänsteruppfattning, båda kännetecknade
däraf, att de efter bästa förmåga söka häfda och rättfärdiga hvar och en sitt
partis faktiskt gifna politiska unionsprogram. Inom den svenska sidan åter
kan knappast en så skarp distinktion göras. Sveriges folk står nämligen, om
vi frånse en liten, men oförtruten radikal klick, nu mera enigt i de brännande
unionella spörsmålen för dagen, och de skiftningar, som med hänsyn till uni-
onsfrågan f. ö. inom detsamma kunna förmärkas, bestämmas ej af motsättnin-
gen emellan höger och vänster, me11an liberalism och konservatism, utan af
den olika uppfattningen om, huru Sveriges och unionens intressen skola kunna
förlikas med de norska anspråken, och huru förhållandet mellan rättigheter och
skyldigheter bör för de båda unionella kontrahenterna afvägas.
Därjämte vilja vi anmärka, att man äfven kan inom såväl den svenska
som den norska unionslitteraturen uppdraga en åtskillnad, allt eftersom den
rättsliga eller den praktisk-politiska synpunkten är den förherskande. Vare sig
undersökningen går i den förra eller den senare riktningen, kan den ega sitt
själfständiga värde. Såväl den ena som den andra synpunkten har ju sitt
berättigande, om det ock måste fasthållas, att hvarje praktisk-politisk under-
sökning förutsätter en klar uppfattning af det rättstillstånd, som man viil refor-
mera, och dess verkliga innebörd, till hvilken den måste anknyta sig för att
icke sväfva i luften. Bäst är, när båda undersökningsformerna gå hand i hand
med och komplettera hvarandra.
Efter dessa inledande anmärkningar öfvergå vi till behandlingen af de
citerade svenska unionsbroschyrerna. Om vi undantaga en enda, Aftonblads-
artiklarne, stödja de sig alla mer eller mindre på professor Alins unionshisto-
riska forskning och ~raga i en eller annan form ut dess konsekvenser med
hänsyn till föreningens nu gällande statsskick.
Broschyrerna »I unionsfrågan» samt hr Hbgs och »en svensks» uppsatser
hafva alla det gemensamt, att den rättsliga synpunkten hos dem är den öfver-
vägande. Utgående från en detaljerad undersökning af den unionella rättsord-
ningens historiskt gifna innehåll, pröfva de i ljuset af den sålunda vunna in-
sikten de norska anspråkens art och befogenhet.
Grundtanken i deras bevisföring är den, att det mellan det norska stor-
tinget och den svenska statsmakten slutna, i Norges grundlov och riksakten
sammanfattade unionskontraktet utgör den norm, som reglerar Norges unionella
ställning. Från svensk synpunkt har detta kontrakt karakteren af ett medgif-
vande, hvarigenom Sverige utöfver de få villkor, till hvilka det i Kieler-freden
förpliktat sig med hänsyn till Norge, tillerkände detta land en på visst sätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
