Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 13–14 - Otto Varenius: Nyare unionell litteratur. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYARE UNIONELL LITTERATUR.
bestämd rättslig ställning. Från norsk synpunkt åter innebär det en garanti
för samma statsrättliga ordning, mot hvars erhållande norrmännen underkastade
sig föreningen. Dettci. kontrakt upprättar ingen principiell likstäldhet de båda
rikena emellan. Det känner e:ndast en sådan begränsad till vissa noga angifna
fall. Norges rätt inom unionen sträcker sig således jämt upp så långt, som
unionskontraktets uttryckliga ord angifva, men icke längre.
Fasthåller man denna unionella fundamentalsats, som -e~ligt vår öfverty-
gelse ovederläggligen och med full klarhet framgår ur föreningens tillkomst-
historia, är det lätt att bilda sig ett omdöme om, huru de nu pågående unio-
nella tvistefrågorna rättsligen böra bedömas. Man behöfver endast enligt van-
liga tolkningslagar undersöka, huruvida unionskontraktet verkligen tillerkänner
Norge de rättigheter, det gör anspråk på, och h vilka striden gäller.
En sådan undersökning, utredande spörsmålet, huru Sverige-Norges mm1-
steriella ärenden rättsligen skola behandlas, föreligger i N:o I af serien »I uni-
onsfrågan». Dess författare kommer i hufvudsak till samma resultat som hr
R. C. A., hvilket var att vänta, då hans metod och ståndpunkt är densamma
som dennes, och lagligheten af Sveriges skötsel af unionens utrikespolitik fram-
går med full tydlighet af hans bevisning. Hvad som därjämte förlänar den
en särskild karakter, är, att den polemiskt riktar sig mot den vilseledande
artikel, som Aftonbladet serverade på föreningsdagen den 4 nov. föregående
år, och hvilkens skefhet och haltande bevisföring med segrande klarhet lägges
dagen.
N:o II af nyssnämnda sene vänder sm spets mot det norska vensterpro-
grammet med två utrikesministrar och uppvisar å ena sidan dess oförenlighet
med gällande unionella bestämmelser, å den andra orättmätigheten af de nor-
ske vänsterledarnes hot, att Norge skall på egen hand genomföra detta pro-
gram.
N:o III visar genom utdrag ur förre exc. L. De Geers anföranden i
·$tåthållarfrågan, med hvilken kraft Sveriges regering då visste häfda fädernes-
landets rätt och unionella intressen. Vi se i dessa handlingars förnyade utgif-
vande en g·od varsel för framtiden.
N:o IV ådagalägger den verkliga innebörden af § 2 5 N. G., den beryk-
tade landtvärnsparagrafen. Utförligen uppvisas, hurusom den tolkning af den-
samma, med stöd af hvilken norrmännen undandragit omkring 2
/s af sin arme
från det unionella försvaret, strider icke blott mot den mening, 18 r4 års kon-
stituerande storting hade med denna §, utan äfven mot densammas uttryckliga
ord, om man tager hänsyn till den språkliga betydelse, de faktiskt egde, när
bestämmelsen formulerades.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
