Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 13–14 - Otto Varenius: Nyare unionell litteratur. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYARE UNIONELL LTTTERATUR. 421
suler) inverkar ju eJ 1 minsta mån på frågan, huruvida ämbetet skall anses som
norskt eller unionellt, och dessutom har ju detta medgifvande ej alls något att
göra med gesandternas ställning.
Af det anförda torde framgå, att § 2 2 N. G. gifver Sverdrup ganska
goda skäl för hans påstående, skäl som äro alldeles för betydelsefulla för att
kunna undanrödjas med den invändningen, att de icke existera, och att före-
vita Sverdrup falskt citat är vid detta tillfälle fullkomligt ogrundadt och veten-
skapligt obefogadt. Vi äro visserligen, som förut omnämndt, i sak ense med
hr C. E. L. och således öfvertygade om, att Sverdrup missuppfattat de ifråga-
varande paragraferna - och vi skola längre fram i annat sammanhang gifva
skäl för denna vår åsikt men detta hindrar icke, att deras formulering är
ganska olycklig och vilseledande. Från Sveriges sida föreslogs också år 18 r41
att orden »Gesandter og Konsuler» skulle utgå ur § 2 2, men man afstod med
vanlig svensk beskedlighet från att göra sin mening gällande.
Till slut vilja vi påpeka, att herr C. E. L:s anmärkningar mot 1835 års
resolution icke torde i allo hålla streck. Han säger nämligen på s. 2 3 (liksom
före honom Höjer: Statsförbundet mellan Sverige och Norge s. 99 not. I),
att den »är så illa skrifven, att dess andra moment egentligen kunde göra det
första öfverflödigt». Vi äro visst inga beundrare af denna resolution och med-
gifva gärna, att den kunde varit lyckligare affattad, men så illa skrifven, som
herr C. E. L. vill låta påskin·a, är den dock icke. Dess· r. mom. stadgar, att
diplomatiska ärenden »Norges rike särskildt vidkommande », d. v. s. sådana, som
röra endast Norge*), skola föredragas af statsministern för utrikes ärendena i
närvaro af den norske statsministern etc. Dess 2. mom. åter bestämmer, att
diplomatiska ärenden, som »stå i beröring med vare sig Sveriges och Norges
gemensamma eller Norges enskilda förhållanden till främmande makter», skola
.y.) Till stöd för denna tolkning af ordet "särskildt’’ i I. morn. till åtskillnad mot uttryc-
ket "enskilda" i 2. mom. må anföras, att det äfven finnes en fransk redaktion af I 835 års
resolution (orjg. i K. Utr.·Dep. ark.), och denna ta!ar på det förra stället om "quelque affaire
diplomatique touchant exclusivement la Norvege". På det senare åter har det först stått:
"sur les relations soit communes, soit separees de la Suede et de la Norvege", men orden
"soit" och "soit separees" ha fva öfverstrukits, och i stället i kanten tillskrifvits att införa A
efter "Norvege": "ou sur les relations particulieres de la Norvege". Af det anförda framgår,
att Dunker gissade mycket bra, då han (" Om Revision af Föreningsakten" I, 7) om uttrycket
"särskildt" bifogade: "maa vel betyde udelukkende". Den nämnda handlingen bär visserligen
till öfverskrift "Traduction", men en blick på de rättelser, som förefinnas på densamma (det
finns åtskilliga andra sådana förutom den, för hvilken ofvan redogjorts), gjorda af annan hand
än den, som skrifvit det öfriga, utvisar, att denna franska redaktion i förhållande till den
slutliga svenska affattningen af resolutionen intager ställningen af ett koncept, om ock möiligen
före densamma kunnat finnas ett svenskt utkast, af hvilket den \’arit öfversättning. Dessa
rättelser ledas nämligen af en genomgående tanke, så att deras förefintlighet kan ej förklaras
såsom beroende på förbiseende vid handlingens utskrifvande.
I I
I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
