Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 13–14 - Otto Varenius: Nyare unionell litteratur. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYARE UNIONELL LITTERATUR.
håll*), då må Norges ’Ligeberettigelse’ förverkligas genom en gemensam eller
särskild utrikesminister, allt efter det norska folkets behag.» Men oss förefal-
ler det, som om professor Hjärne här tager tillbaka med ena handen, hvad
han gifver med den andra. Och tänker man närmare efter, så kan det knap-
past med fog begäras, att han skall på förhand skarpt afgränsa sina förbehålls
hela innebörd, i synnerhet när han har att göra med en förespeglingsmakare af
professor Morgenstiernes kaliber. H vad som kan ans,
es böra gå in under dem~
kommer alltid att i viss mån bero af den politiska kombinationen, sådan den
faktiskt gestaltar sig. En och annan konklusion torde dock vara så påtaglig,
att man kan hålla på dess giltighet oberoende af den politiska väderväxlingen.
Så med den ofvan gjorda.
Vidare torde det vara tydligt, att framhäfvandet af det svenska stats-
skicke.ts konstitutionella garantier afser att skydda oss mot den eventualiteten,
att vår redofordringsrätt öfver utrikespolitikens skötsel upphäfdes eller paraly-
serades genom en eventuell utskiftning däraf med Norge efter likställighets-
prmc1pen.
Huru pass mycket professor Hjärne vill förknippa med sitt förbehåll, att
det svenska folkets försvarsplikt begränsas inom en rimlig risk, är mera obe-
stämdt. Så mycket framgår dock med full klarhet, att han ej vill hålla till
godo med de norska försöken att tillskansa sig lika andel med Sverige i ut-
rikespolitikens förvaltning, på samma gång den beryktade landtvärnsparagra-
fens bestämmelser bibehållas i orubbad kraft. Dessa sträfvandens verkliga halt
belyses af honom med en kraft och klarhet, hvars verkan vi ej vilja förtaga
genom ett ofullständigt referat, utan hänvisa till originalet.
Emellertid torde man kunna taga för gifvet, att, om professor Hjärnes
förbehåll tagas ad notam, så är all utsikt för handen, att Sverige ett godt
stycke in i framtiden kan inskränka sina unionella åtgöranden till att på sin
höjd göra bruk af rätten att säga nej. En dylik passivitet å Sveriges sida är
emellertid eJ 1 de norske »unionsvännernas» smak, men befogenheten af pro-
fessor Hjärnes varnmg mot, att vi skulle låta narra oss till att krafsa kastan-
Jerna ur elden åt dem, har i dagarna fått en slående bekräftelse af en artikel
1 »de moderates» inflytelserika organ Vestlandsposten.
Tidningen behandlar den politiska situationen och framtidsutsikterna i
Norge och finner ministären Steens kvarstannande förmörka dessa därföre, att
»så länge denna ministär står vid rodret, är det icke omöjligt, att svenskarne
skola finna det riktigast att icke alls göra oss något anbud». Härigenom hin-
""J Kurs. af oss.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
