Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 15 - C. O. Nordensvan: Ytterligare om vårt försvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
YTTERLIGARE OM VÅRT FÖRSVAR. 459
ungefär densamma som den, hvilken de med förstärkning af åtskilliga
andra bland andra kammarens representanter bjöd på i vintras, en för-
sämrad upplaga af den regeringen erbjöd för nio år sedan, men som då
icke mottogs. Motionärerna sluta sig till regeringsförslaget i allt, som
rörer artilleriet, fortifikationen, trängen och de civilrnilitära tjänstegrenarna,
men vilja med vakanssättande af indelta infanteriet och kavalleriet upp-
sätta äfven dessa båda vapen medelst värfning.
H vilken roll värfningen haft att fylla under tiderna.s lopp torde vara
tillräckligt belyst af de föregående uppsatserna’) hvadan ett upprepande
häraf icke synes befogadt. Värfningen har också för länge sedan blifvit
öfvergifven öfver allt utom i England, Sverige och delvis i Nederländerna,
emedan den kostar för mycket och gifver för litet. .i\tt den värfvade
soldaten måste blifva dyr, säger sig själft, enär han måste köpas - detta
är just rätta ordet - och tillgången liksom annan handelsvara är be-
roende på konjunkturer och efterfrågan. Just då man som bäst behöfver
det värfvade folket, får man kanske intet, ty icke alla låta skjuta ihjäl
sig för betalning., om de också göra det af fosterländsk hänförelse. Som
den värfvade soldaten är dyr att anskaffa, bör det höra till systemet., att
man behåller honom i tjänst så länge som möjligt, hvilket man också
gjorde und~r förgångna tider och ännu gör vid våra indelta trupper.
Vid de värfvade åter har man genom omständigheternas makt gjort af-
steg från systemet, i det man i allmänhet behållit rnanskapet i tjänst
föga längre tid., än som åtgått för dess fullständiga utbildning, hvarefter
det återlemnats till de borgerliga yrkena. Härigenom har man visser-
ligen något fördyrat systemet och ökat arbetet vid trupperna, men man
har samtidigt högst betydligt höjt de värfvade soldaternas moraliska
ståndpunkt - gamla, försupna väfvade soldater finnas icke mera - man
har aflägsnat värfningssystemets största samhälleliga olägenhet, man har
underlättat värfningen genorn att omdana de värfvade trupperna till goda
skolor’) och n1an har_ ökat tillgången på utbildadt reservmanskap att
tillgå i krig.
Men hvad vilja nu herr Olof Jonsson och hans sex meningsfränder?
Jo, de vilja återföra värfningen till dess förra ståndpunkt., de vilja utsträcka
den till hela hären. Här är icke tal om värfning på två eller tre år med
möjlighet till nytt aftal med det manskap’) som befälet anser skäl att be-
hålla, utan här måste tydligen hvar enda karl binda sig för åtta år, och
endast ett mycket ringa antal kan afiägsnas utan ytterst giltiga skäl, ty
då uppstår brist i antalet, för så vidt icke manskap’) som redan tjenat åtta
år, till rnotsvarande antal kvarstår i tjänst’) hvilket väl dock bör undvikas.
Härens hela stamtrupp upptages nämligen till 27poo man och den årliga
rekrytkontingenten till 4~800. Med beräkning af endast den afgång, som
uppkommer genom dödsfall och tillfälliga anledningar, åtgå nämligen en-
ligt motionärernas egen uträkning sex och en half årsklasser för att fylla
stan1styrkan, hvadan endast halfva sjunde och hela åttonde årsklasserna
finnas för att betäcka den afgång, son1 af andra än nyss nämnda orsaker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
