Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 15 - C. O. Nordensvan: Ytterligare om vårt försvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
YTTERLIGARE OM VÅRT FÖRSVAR.
kan uppkomma. Den reserv af f. d. stamanställde, om hvilken motionä-
rerna så va·ckert tala, blir tydligen icke heller stor, då den i själfva verket
inskränkes till 9:e-12:e årsklasserna med en styrka af högst 14-15 t~sen
man jämte det, som kan återstå af de åtta första årsklasserna. För jäm-
förelsens skull kan ju erinras om, att i I 883 års sorgfälligt uppgjorda
härordningsförslag, hvilket liksom det i motionen föreslagna hvilade ute-
slutande på iVärfning, beräknades en rtkrytkontingent af -5,500 man för
att rekrytera en stamstyrka af 2s~ooo man; här påstås 4,800 vara nog för
att hålla en numerär af 27,000 man fulltalig.
Anskaffningen af detta antal rekryter anse motionärerna icke skola
möta några svårigheter, enär det endast med 600 öfverstiger det antal.,
som enligt generalstabsförslagets statistiska tabeller tog tjänst vid hären
under år I89I. · 1\/Ien äfven här anföres endast det., som för tillfället passar
i stycke med det öfriga. Eljest skulle motionärerna äfven omtalat, att
man i dessa tabeller kommer till det resultatet, att i 1nedeltal under åren
I888-I89I 3,791 personer hvarje år inträdt i armen, och att detta oak-
tadt förefunnits mellan 500 och 600 vakanser. Huru säkra deras anta-
ganden under sådana förhållanden äro inser lätt en och hvar, liksom att
benägenheten att taga värfning icke ökas genom nödvändigheten att binda
sig för åtta år i stället för såsom nu för två eller tre år.
M0tionärerna tala äfven om det förhatliga, som ligger däri, »att, såsom
nu, från de värfvade regementena ombud utsändas, som, försedda med
värfningspatent, resa kring landet för att mot provision skaffa sina respek-
tive regementen soldater», hvarför de i stället förorda att låta de med
inskrifningsväsendets handhafvande ombetrodda bataljonsområdesbefalhaf-
varne förutom sin egentliga, mycket omfattande tjänst äfvesköta hela värf-
ningen. Ja, hvem inser icke det förhatliga i den nu tillämpade åtgärden.,
men icke må någon tro, att det är för nöjets skull, som dessa dyra värf-
vare sändas omkring att köpa folk., nej, det sker därför, att tillräckligt
rr1ånga sökande icJ<e själfvilligt anmäla sig, och att man måste göra allt
för att hålla de värfvade trupperna så fulltaliga som möjligt; oaktadt
detta alltid är svårt. Det är att befara, att motionärerna finge låta värf-
ningstrumman gå liksom under förflutna århundraden; och kunde de;
eftersom man ju skall stryka ett streck öfver hela den moderna utveck-
lingen, sedan den tid då franska revolutionen ställde människans värde i
en annan dager än förut, kunde de., säga vi, äfven återinföra rättigheten
att taga lösdrifvare till soldater, så kunde de räkna på, att en för ader-
tonde seklet afpassad härordning skulle kunna blomstra i deras fädernes-
land i det tjugonde.
Nu är det väl sannt, att den indelta soldaten också på visst sätt är
värfvad, men då hans antagning och hela ställning äro helt andra än den
s. k. värfvades, så kan någon egentlig- likhet emellan dem båda här icke
uppställas.
Vi hafva icke haft tillfälle att nagelfara med kostnadsberäkningarna
i den i fråga varande motionen - detta har för öfrigt mycket noggrant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
