Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 15 - Litterära notiser - ”Några ord om positivismen” (Elna Tenow)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litterära notiser.
"Några ord om positivismen af en icke-pos1:t,:vist" är titeln på en broskyr, som
utgifvits af fru Elna Tenow (Sthlm, utan angifven förläggare). Man finner i den en kortfattad
redogörelse för den "mänsklighetens religion", som Auguste Comte velat grundlägga och som
i vårt land, såsom bekant, funnit en entusiastisk apostel i dr. Anton Nyström. Förf:s afsikt
med sin lilla skrift är dock ej att för denna "religion" i dess nuvarande form drifva propa-
ganda, utan, såsom det tyckes, fastmera att inlägga en reservation mot både den positivistiska
kulten och Comtes hierarkiska samhällsuppfattning. Men hvad återstår sedan af dennes "po-
sitiva politik" annat än det negativa och polemiska däri? I själfva verket tyckes oss därför
kärnan i fru Tenows yttranden hänvisa på sympatier för agnosticismen och utilismen, snarare
än för positivismen.
Hon förebrår dr. Nyström, att han genom sitt "ensidiga popul1
uiserande af kulten
stötte bort dem, som kunde ha fört läran vidare. De unga, vakna sinnen, som just på den
tiden hade rest krafvet att, obundna af dogmer, söka sanninge.n och ett lifsinnehåll för sig
själfva, de skulle ha erbjudit den jordmån, i hvilka han kunde ha utsått forskningens och den
sunda utvecklingens religion. 14
- Men huru tänker hon sig, att en sträfvan, som tilltalat
henne och hennes liktänkande, skulle kunnat söka sig utgångspunkt i den Comte’ska positi-
vismen? Dr. Nyström lär visserligen själf hafva sagt, att "formalismen kan lemuas och är
ej det väsentliga i positivismen". Men äfven han torde bli svaret skyldig på frågan, hvad
som återstår af den positivistiska religionen, sedan all "formalism" därur blifvit aflägsnad,
åtminstone då man fattar detta aflägsnande så radikalt som fru Tenow. Förklarar man all
bön och tillbedjan, all egentlig dyrkan och andaktsöfning såsom oberättigade, så finnes vidare
ingen plats för religiositet och religiöst samlif. Inser man, att det högsta, hvars verklighet
man erkänner_
, ej utan löjlighet kan tillbedjas eller dyrkas, ja, då måste man konsekvent afstå
från religion och religiositet, låt vara att andra former för idealtro och ideell sträfvan kunna
stå en åter. Att gifva irreligiositeten namn af en ny religion, är blott en frukt af oklarhet
och själfbedrägeri. Och Comte’s försök såsom religionsstiftare var en pedantisk konstruktion
af en kammarlärd, hvilket i själfva prz’nczpen var förfeladt, ity att begreppet relativistisk re-
ligion innebär en lika olöslig, om ock ej lika i ögonen fallande motsägelse, som begreppet
tresidig kvadrat 1. d. De yttranden, hvartill Comte’s ideer i kvinnofrågan gifra författarinnan
anledning, utgöra en muntrande episod vid genomläsningen af hennes broskyr. Comte lutade
i sin uppfattning af kvinnan vida mera åt medeltidsriddarens svärmiska madonnekult än åt de
moderna emancipationsideernas prosa. Men författarinnan vill icke alldeles afstå från den
dyrkan, han egnar kvinnan såsom förkroppsligandet af en högre moralståndpunkt, än mannens.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
