Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 15 - Litterära notiser - ”Några ord om positivismen” (Elna Tenow) - Hypnotismen i läkekonstens tjänst (G. O. Wetterstrand)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERÄRA NOTISER.
Hon säger därför: "Det positiviska kvinnoidealet må väl i teorien anses efterbildansvärdt,.
men i verkligheten $tällde det sig utan tvifvel opraktiskt - kanske dock mest genom bristen
på positivistiske män." Menar förf., att det är bristen på dugliga, moraliska män, som tvingar
kvinnan, att direkt gripa in i det yttre lifvet; eller är meningen blott den, att kvinnokulten
är opraktisk blott så länge, som det saknas män, villige att den bedrifva? - Allvarligt taladt,
författarinnans och Comtes kvinnoteorier stå sannolikt allt för skarp strid, för att hon bort.
erkänna ens det teoretz’ska berättigandet af hans åsikt. Byggde hon verkligen sin kvinnoeman-
cipation på några fantasier om kvinnans högre moraliska ståndpunkt. än mannens, så stode-
den sannerligen på lösan sand.
Den mera teoretiska och vetenskapliga sidan i Comte’s positivism tyckes förf. ej hafva
förmått rätt uppfatta och bedöma. Hon tyckes icke känna till Comte’s bestridande af kau-
salitetsbegreppet, gifver i sitt referat ingen antydan om hans egendomliga uppfattning af de-
vetenskapliga lagarnes betydelse såsom endast "faits generaux", och märker icke den lucka,
som psykologiens underskattande åstadkom i Comte’s system. Hon räknar Kant för meta-
fysiker och förstår icke, att hans s. k. subjektivism var ännu mera "positiv" än Comte’s egen
ståndpunkt, ity att Kant utgick från hvad som verkligen är omedelbart faktiskt, nämligen våra.
förnimmelser, Comte däremot okritiskt från de yttre objekten.
Den, som känner nutidens filosofiska litteratur och religiösa rörelser, kommer näppeligen
att betrakta Comte’s positivism såsom en nutidsfråga. Han vet nämligen, att den vetenskap-
liga positivismen både i Frankrike och England för länge sedan lemnat Comte’s ståndpunkt
bakom sig, och att andan i vår tids fritänkeri i religiösa frågor intet har att skaffa med den
positivistiska religionens halfkatolska lynne, utan tager sig därifrån så fjärrliggande uttryck,
som t. ex. i den från Amerika nu nyligen till Tyskland införda "etiska" rörelsen. I själfva
verket behöfva vi därför ej för närvarande diskutera den Comte’ska positivismens vara eller
icke-vara. Den har numera spelat ut sin roll, och den tid är förbi, då man kunde med Saint-
Simon och Comte svärma för att "organisera samhället genom vetenskapen". De sociala
konstruktionerna hafva för länge sedan lika väl som de filosofiska förlorat sin kredit. Och
ingen förståndig människa tror sig nu kunna lösa lifvets gåtor vare sig med Hegels eller
Comte’s trilogier, och allra minst förmå dessa något, när det gäller att gifva bröd åt det
idealhungran.de mänskliga hjärtat.
De frågor, hvilka behandlas i fru Tenows broskyr, äro dock i och för sig allt för vik-
tiga för att hennes uttalanden skulle lemnas alldeles utan granskning, och vi hafva därför
velat egna dem åtminstone dessa rader.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
