Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 16 - Cecilia Bååth-Holmberg: Carl den XV och Louis De Geer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
49 2 CARL XV OCH LOUIS DE GEER.
De Geer säger själf i den förut omnämnda reservationen, hvari han liksom
ursäktar Carl XV: »han insåg fruktlösheten af att söka spjär~a emot det mo-
derna samhällets udd.»
Just så. Det var denna helt visst hårdt tillkämpade insikt, som dref
honom att lojalt böja sig för och lojalt medverka till de samhällsreformer, som
icke i sig själfva anslogo hans subjektiva uppfattning, men som han dock fram-
hjälpte icke minst därigenom, att han satte De Geer i spetsen för sin konselj.
Och om han i enskilda saker varit mindre konstitutionell, än man kunde önska,
så var han dock i hvad vi här framhållit i stort sedt en sant konstitutionell
konung, och hans »storhet såsom regent» - för att begagna detta väl starka
uttryck -, den De Geer i brefvet till exc. Sibbern säger sig ej kunna förstå, lig-
ger enligt vår mening just däri, att han satte den bäste mannen i Sverge i stånd
att framlägga och genomföra den största reform, som sedan 1809 skett i vårt
land.
Förbiseende alla personliga känslor - man skulle vilja draga den slut-
satsen af De Geers »Minnen» (se t. ex. del I, 2 70), att Carl XV till och med
ärligt sträfvade att öfvervinna klyftan, som personligen fanns mellan honom och
De Geer - var han redan såsom ung regent enträgen att förmå De Geer att
taga plats i konseljen såsom dess främste man. Så sk.ref han exempelvis i bref
611 De Geer, att denne måste blifva den afgående justitiestatsministerns efter-
trädare: »du kommer att inträda i en helgjuten konselj, som delar dina tankar,
hvilka ock äro mina. Det stöd, min plats och min vänskap kan lämna, ber
jag dig taga för gifvet. Ingen vän har jag öfvergifvit, lita därpå. Du kan få
en stor verkningskrets, som ej blir afbruten af tidningars och politiska opinio-
ners nycker. Du är fri och utom partierna, detta är dig en fördel.»
Bland de första af kung Carls åtgärder, sedan De Geer slutligen samtyckt
att inträda i ministeren, var att gifva efter för denne, visserligen i en icke riks-
viktig sak. Carl XV, som då var regent, hade nämligen lofvat De Geers före-
trädare, Gtinther, en löneförbättring af 1 ooo kr., hvilken Gripenstedt yrkat
böra tagas af »andra hufvudtitelns anslag till af Kgl. M. kända behof». Då
De Geer framlade sina skä], hvarför han ansåg detta oriktigt, svarade Carl XV,
att han fann De Geer »hafva rätt uti’> hvad han skrifvit, och »att han af en-
skilda medel skulle betalc;t löneskillnaden för Gtinther».
Detta var ej enda gången Carl XV böjde sig för De Geer; han gjorde
detta näppeligen af svaghet eller af bristande förmåga att kunna fasthålla
grundsatser, utan helt enkelt emedan han fann denne »hafva rätt»; och att
han så förstod böja sig, ej sällan offrande sina egna önskningar och tycken,
är just en af hans vackraste regentegenskaper. De Geer säger äfven själf, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
