Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 16 - Litterära notiser - Gustaf af Geijerstams nyutkomna diktsamling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
512 LITTERÄRA NOTISER.
Finns folket blott, ’de djupa leder’,
- det folk, som bryter framtids ban’ -
där kvinnan måste ge sin heder
för att förtjäna mat för da’n,
där mannen sommar liksom vinter
får slafva för en beta bröd,
till dess hans fot i grafven slinter,
och han är fri från lifvets nöd?
I Riddarholmens skumma kyrka,
vår gyllne äras lz’t de parade -
där kan en drömmare få dyrka
det folk, som fyllt historiens blad."
I vaktparadens hvardagliga, tomma ståt ser därför förf. en tro gen sym -
bol för vår antika nationalkänsla. Och när han med en tysk och en frans-
man besöker Riddarholmskyrkan, känner han sig
" - - som barn af en förmögen ätt,
som gjort konkurs, där ingen fick sin rätt.
Och pau vre honteux’ens son, ~som saknar makt,
bemöts af forna likar med förakt." -
Denna del af samlingen slutar med ett vackert kväde, hvari förf. tilltalar
sm lille son, hvilken han hoppas skall få se en bättre tid, »när historiens bländ-
verk slutat upp att dåra släktet med sitt tomma glitter».
"Då skall du bära glad din samtids hopp,
ej se tillbaka, forntidstung och bitter.
Och bankruttörens son skall bygga käckt
sin egen framtid åt en bättre släkt."
Såsom satir vilja vi låta dessa skildringar gälla hvad de kunna ; det har
funnits och finnes kanske ännu något af prålande med hist_
oriska minnen äfven
hos vårt folk. Men i denna stund är näppeligen detta vårt egentliga national-
lyte. Och icke behöfva vi erkänna oss tillhöra ett folk, som gjort bankrutt.
Vår roll är utspelad, det är sant, på de stora världshändelsernas blodiga
arena. Detta ej därför, att vårt folk svikit sina ·uppgifter, utan helt naturligt
i följd af historiens gång. Och vi skola hoppas, att vi ej vidare skola nödgas
åter tillvinna oss krigisk ära. Men skulle den stunden komma, att vi i det
stycket åter ställdes på prof, då är vår tro, att äfven den nutida svensken
skall veta att kämpa och dö för fäderneslandet lika väl som de, som blödde
vid Sedan. Det är svårare att häfda nationalitetskänslan under fredens dagar,
och t. ex. vår riksdagshistoria har under senare årtionden ej erbjudit ett i allo
tilltalande skådespel. Men att därför tala om ett folk, som dött, är lättsin-
nigt tal. Vi hafva framför oss en strid af fredlig art, hvari än framgent hjär-
tan och viljor skola pröfvas, - kampen för de nutida samhällsproblemens
iösning, om arbetare-frågans, om religionspånyttfödelsens, om folkupplysningens
stora frihetsfrågor. Och i den kampen kunna både G. af G. och vi visa,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
