Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 17–18
- H. W-l: Några ord om nutidens sjöförsvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA ORD OM NUTIDENS SJÖFÖRSVAR. 533
emellertid minbåtarne ganska svårmanövrerliga, en olägenhet som man
söker minska genom anbringandet af tvänne roder, nämligen uton1 det
vanliga jämväl ett dylikt för-ut. Kustförsvarsfartyg äter, och särskildt
sådana som äro afsedda för hamnförsvar, kunna undvara en högt upp-
drifven fart.
Beroende af fartygens ändamål måste sålunda hufvudsakliga vikten
fästas än vid deras snabbhet, än vid deras n1anöverförmåga. Under inga
omständigheter kan dock den ena eller andra af dessa egenskaper för sig
vara till finnandes i för stor grad. Hvarje fartyg kan komma i sådan
belägenhet, att än en öfverlägsen snabbhet, än en snabbare vändning
utgör dess enda räddning. Det gäller därför att, utan åsidosättande af
ännu viktigare fordringar, söka förläna fartygen största möjliga rörlighet,
samt att rätt afväga fartens och manöverförmågans inbördes förhållande
och betydelse för hvarje särskild fartygsklass.
*
Fartygsmaterielen företer numera en så rik omväxling af typer,
att det är hardt när omöjligt att uppdraga någon viss gräns dem en1el-
lan eller indela derr1 alla i bestämda klasser. Detta hindrar dock inga-
lunda, att de flesta örlogsfartyg kunna hänföras till särskilda kategorier,
emellan hvilka öfvergången likvisst är nästan omärklig. Andra åter kunna
anses .tillhöra än en, än en annan hufvudafdelning.
De bevärade fartygen kunna lämpligen indelas efter deras hufvud-
ändamål, och särskiljer man då följande klasser:
Slagske/JP eller rangskepp, motsvarande forna tiders linieskepp. De
utgöra flottans kärna och äro afsedda att uppträda tillsamrnans för att
utföra viktiga värf på hvilka farvatten som helst, hvilka ej äro för trånga
eller för grunda för dem. Slagskeppens storlek växlar icke obetydligt,
från de 8 nya, ännu icke färdigbyggda, engelska pansarkolosserna otn
I 4, I 50 tons 1), och de 5 föga mindre italienska om I 3i900-13,300 tons 2
)
till fartyg om vid pass 5,000 tons. Deras bepansring, artilleri och ramm-
stäfvar äro kraftigare än andra fartygs. · Deras tackling är så godt som
ingen. En till tre militärmaster höja sig dock merendels öfver slagskep-
pens breda skrof för att i sina mastkorgar inrymma snabbskjutande pje-
ser samt underlätta signalering och god utkik. Många nyare slagskepp
äro dessutom försedda med materiel för kontraminering. Endast i afse-
ende på fart och manöverförmåga stå slagskeppen efter några an-
dra fartyg.
Kryssare) motsvarande forna tiders fregatter, kallas sådana fartyg,
som äro afsedda att själfständigt uppträda på längre afstånd från moder-
1) Hood, Ramillies, Renown, Repulse, Resolution, Revenge, Royal Oak och Royal
Sovereign.
2
) Italia, Leponto, Re Umberto, Sardengya och Sicilia, hvartill snart 4 lika stora
kunna läggas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Nov 18 14:03:19 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1892/0547.html
